Varför hotar Putin med kärnvapen?

FREDSPOSTEN. Kriget i Ukraina förde in kriget i centrum av Europa. Vi var knappast förberedda på det trots att tecknen var klara och tydliga. Men en ännu större överraskning var att också kärnvapnen samtidigt kom in på scenen.
Text: Tarja Cronberg, ordförande för Fredsförbundet
Foto: Kotivalo
Artikel från Fredsposten
 

Senast har det hotats med kärnvapen när USA:s president i sitt ”fire and fury”-tal i FN hotade Nordkorea. Nu riktades det möjliga hotet mot hela Europa. Hur kommer det sig?

Framför allt beror det på att det är ett svar på det motstånd som Ryssland stötte på. Rysslands förslag att Ukraina aldrig skulle få bli medlem av Nato och att Natos trupper skulle dras bort från Rysslands närområden fick inget gensvar i väst. Inte heller erövringen av Ukraina blev en lätt match. Ukrainarna samlade sig till motstånd. Också i Ryssland finns det motstånd mot kriget. Väst har också godkänt sanktioner som ska lamslå penningtrafiken i Ryssland. Rubelns kurs har redan rasat.

Kärnvapnen har varit den enskilda faktor som har upprätthållit Rysslands stormaktsposition medan landets ekonomi har krympt så att den ligger i nivå med delstaten Texas i USA.

I den situationen var kärnvapen Rysslands enda trumfkort. Kärnvapnen har varit den enskilda faktor som har upprätthållit Rysslands stormaktsposition medan landets ekonomi har krympt så att den ligger i nivå med delstaten Texas i USA. Att ha kärnvapen innebär makt i den internationella politiken, även om de inte används. Redan att kunna hota med dem är ett tecken på makt. Dessutom ger den av gällande internationell lagstiftning styrda kärnvapenregimen fem länder laglig rätt att inneha kärnvapen samtidigt som alla andra måste avstå från dem. Ryssland är ett av de fem länderna. De andra är USA, Kina, Storbritannien och Frankrike.

Ryssland hotade indirekt med kärnvapen genom att höja beredskapsnivån. Det betyder ingalunda att avsikten skulle vara att använda dem. Målsättningen är framför allt att påverka motparten. Redan hotet i sig skulle leda till att motparten begränsar sina aktiviteter. Så är det säkert också nu. President Biden har genom sitt eget handlingssätt visat att han vill undvika att kriget eskalerar utanför Ukraina, bland annat genom att meddela att USA inte skickar trupper till Ukraina. USA ger endast materiell hjälp liksom dess allierade.

Trots att också andra har gjort misstag (bland annat ingavs Ukraina 2008 förhoppningar om medlemskap i Nato) är Rysslands handlande klandervärt och strider mot internationella avtal. Redan FN:s stadga förbjuder attacker med vapenmakt mot ett annat lands territorium. Användning av kärnvapen och hot om det har också förbjudits av Internationella domstolen, som tog ställning till frågan 1996 på uppdrag av FN. Domstolen konstaterade att det enda undantaget från detta är om staten håller på att gå under. Det är tillåtet att hota med kärnvapen och att använda dem endast som självförsvar. Beträffande Ryssland är det här ju inte fallet utan landet hotar sina grannar.

Men det finns också en annan möjlighet, nämligen att medborgarna i Europa och också i Ryssland vaknar upp över kärnvapnens existens och de katastrofala konsekvenser som är förknippade med dem. 

Rysslands exempel kan också leda till att kärnvapnen sprider sig. Redan nu är Belarus villigt att ta emot ryska kärnvapen. Det är emellertid inte fråga om att landet skulle skaffa egna kärnvapen. Om kärnvapen flyttas till Belarus territorium kommer de fortsättningsvis att stå under Rysslands kontroll. Likaså är amerikanska kärnvapen i Europa, bland annat i Tyskland och Holland, hela tiden under USA:s kontroll. Ickespridningsavtalet förbjuder överlåtande av kärnvapen till andra, men det kan kringgås på detta sätt.

Men det finns också en annan möjlighet, nämligen att medborgarna i Europa och också i Ryssland vaknar upp över kärnvapnens existens och de katastrofala konsekvenser som är förknippade med dem. Då kan det faktiskt bli aktuellt för alla länder som stödde avtalet om kärnvapenförbud i den slutliga omröstningen i FN 2017 att nu också underteckna och ratificera avtalet. Om allt fler länder ratificerar avtalet ökar det trycket mot kärnvapenmakterna och stöder kravet på att man måste avstå från kärnvapen.

Vill du läsa mer?

Kolumnen publiceras i Fredsposten nummer 1/2022  som utkommer i april. Tidskriften Fredsposten fungerar som ett språkrör på svenska för fredsrörelsen i Finland och är även en kanal för information och debatt om aktuella händelser i världen. 

 Läs mer om Fredsposten

 

 

 

82257_t.jpg

Att jobba mindre och leva mer

RESPONS. Det som kanske händer när livet saktar ner, är att du hinner springa ikapp dig själv. Det är då du kan passa på att fråga -Vart har du så bråttom?Läs mera »
82131_t.jpg

Att lära sig hantera känslor

ELEVBLADET. Det är en onsdag eftermiddag i januari, och mitt emot mig har jag David Björkström. David har en lång historia som missbrukare trots sin unga ålder, och under en intressant konversation hinner vi prata om allt från skola, tills hans historia och hans framtidsplaner.Läs mera »
82115_t.jpg

Europa under attack

NYA ARGUS. Målet för Putins krig är Putin. Kan man utropa ”seger” över ett land som inte finns, i ett krig som inte är ett krig? De semantiska paradoxerna hör till de allra minsta bland de svårigheter som Valdimir Putin har försatt Ukraina, Ryssland och sig själv i.Läs mera »
81813_t.jpg

Ankdammen i Stockholm: ”Man är en reklampelare för finlandssvenskheten”

STUDENTBLADET. “Jaha, så din mamma kommer från Sverige? Men vad bra svenska du talar. Var har du lärt dig svenska?”, är några av de vanliga reaktionerna från svenskar vid ett första möte med en finlandssvensk.Läs mera »
81812_t.jpg

”Idag blev jag blind”

SYNVINKELN. Rekryteringsagenten Heidi Thorn dolde länge sin synnedsättning. När hon bestämde sig för att berätta om den för på sociala medier blev responsen enorm och positiv. Läs mera »
81760_t.jpg

En röst för hopp och försoning

SÄNDEBUDET. Framgångarna i karriären varvades med stora personliga tragedier. Johnny Cashs liv förvånar, förbryllar och förundrar. I år har det gått 90 år sedan Man in Black föddes.Läs mera »
81266_t.jpg

Hon gör business på ekologisk hållbarhet

FINLANDS NATUR. ”Det viktigaste är att inse att hållbarhet inte är något som kan klistras på i efterskott. Det är något som ska genomsyra hela affärsverksamheten.”Läs mera »
81240_t.jpg

Från Bagdad till Brahe Djäknar

RESONANS. Från ett krigshärjat Bagdad tog sig irakiske Ali Raeed över Medelhavet på en gummiflotte, genom Europa och till slut till Finland. Det här är Alis historia.Läs mera »