Jubileum vid Kantturankoski kläckeri

FISKERITIDSKRIFT. I Vederlax, vid Kantturankoski kraftverk, finns ett litet fiskkläckeri. Ett bra år producerar kläckeriet cirka tre miljoner vandringssikyngel. Kläckeriet är byggt 1952 och fyller därmed 70 år i år. Även Risto Muranen som ansvarar för kläckeriets dagliga rutiner firar jubileum i år. Han har i 40 års tid sett till att sikynglen får bästa möjliga start på livet.
Text och foto: Malin Lönnroth
 
 

Det är dagen före valborgsmässoafton och det är rätt så lugnt i kläckeriet vid Kantturankoski kraftverk i Vederlax. – Kläckningen av sikyngel verkar ske cirka 1,5 veckor senare än normalt. Kläckningen är helt beroende av vattentemperaturen, berättar Risto Muranen som ansvarar för att sköta om det lilla kläckeriet som fungerar i samband med kraftverket i Kantturankoski. Muranen vet vad han pratar om. Han har skött om kläckeriet i 40 år. Även själva kläckeriet firar jubileum och fyller 70 år i år. Kläckeriet grundades år 1952.  

50 000 sikyngel väller ut ur påsen.

Kläckeriet drivs av Södra Finlands Havsfiskarförbund. Petri Päivärinta, verksamhetsledare vid förbundet, berättar att man ursprungligen kläckte gädda i kläckeriet. På den tiden var gäddan en av de viktigaste fångstfiskarna för yrkesfisket. Samtidigt fungerade kläckeriet som undervisnings- och demonstrationskläckeri för havsfiskeskolan belägen i Vederlax.  

Sik i stället för gädda  

Med åren har gäddans betydelse som fångstfisk minskat och de senaste 20–30 åren har man främst kläckt sik i anläggningen. Det är fråga om vandringssik som infångas från Kymmene älv. Säsongen i kläckeriet inleds i oktober efter att fisken mjölkats och den befruktade rommen hämtas till kläckeriet och placeras i de genomskinliga kläckningsglasen. Muranen berättar att han dagligen kontrollerar att allt fungerar som det ska vid kläckeriet. Kläckeriet tar sitt vatten direkt från dammen ovanför kraftverket och vattnet strömmar in i kläckeriet av egen kraft, för att sedan cirkulera genom glasen och hålla rommen syresatt.

För det mesta fungerar allt som det ska, men visst har Muranen varit med om nära ögat upplevelser, exempelvis när strömmen av en orsak eller annan slagits ut. Är det rejält med minusgrader ute gäller det att snabbt få problemen åtgärdade för att rommen inte ska frysa och fiskbörjanen dö.  

Risto Muranen håvar in de små nykläckta sikynglen som ska transporteras vidare till Summa älv. 
 

Då den befruktade rommen kommer till anläggningen är den vackert gulfärgad för att under vinterns lopp ändra färg till smutsbrun. Efter årsskiftet går rommen in i det så kallade ögonpunktsstadiet. Inne i romkornen kan man nu se fiskynglets ögon lysa klara.  

När fiskynglen slutligen kläcks beror helt på vatten-temperaturen. I år har vi en sen vår och Muranen uppskattar att så här några dagar före första maj, har endast cirka 10 procent av ynglen kläckts. Om det är en varm vår kan kläckningssäsongen vara över på mindre än en vecka, i år ser säsongen ut att dra ut på tiden.  

Sik både som nykläckt och för fortsatt odling  

Eftersom vattnet till kläckeriet tas uppströms, ovanför dammen och man inte är i kontakt med havet, är kläckeriet en så kallad karantänsanläggning med rätt att leverera rom och fisk inlands. Moderfisken testas för sjukdomar för att garantera att inga virus och bakteriesjukdomar flyttas från havsområdet inlands.  

En del av rommen transporteras i början av året vidare till inlandet för vidareodling i naturnäringsdammar. Från naturnäringsdammarna kommer sikynglen tillbaka till Kotka-Fredrikshamntrakten för utsättning nästa år. En del av sikarna planteras ut som nykläckta.  

Exempelvis i Kotka och Fredrikshamn finns några rätt så stora sikålägganden. Beroende av hur väl fisket efter moderfisk lyckas, klarar man av att i kläckeriet producera över 3 miljoner sikyngel. I kläckningsglasen ryms 200 liter rom, i år fick vi tyvärr inte ihop så mycket, berättar Päivärinta. – Det är ett faktum att det inte finns lika mycket sik i naturen mer. Även deras medelstorlek har minskat, vet Päivärinta berätta. 

Nykläckta sikyngel simmar vidare i Summa älv 

Idag ska jag få följa med och leverera en sats nykläckta sikyngel som Summankylä delägarlag beställt. För transporten placeras sikynglen i så kallade syrepåsar. 50 000 sikyngel håvas in och läggs tillsammans med vatten och syre i en stor påse, som i mina ögon nästan ser ut som en stor simblåsa. 

Efter en kort bilresa har sikynglen kommit fram till sin slutdestination, Summa älv. Här ska de få ett nytt hem. Vi och ynglen tas emot av Petri Seppälä från delägarlaget. Syrepåsen läggs i strandvattnet för temperaturutjämning. Efter en stund är det dags att sticka hål på påsen och ge ynglen friheten. 50 000 sikyngel väller ut ur påsen. Dessa 7–10 millimeter långa yngel klarar sig ännu några dagar med hjälp av näringen i sin gulesäck, men sedan måste de börja få tag på föda i älven på egen hand. Som yngel äter vandringssiken plankton. 

Det säger sig kanske självt att när ynglen är så här små är svinnet rätt så stort. Päivärinta berättar att man räknar med att några procent av ynglen fås tillbaka i form av fångster i fiskarnas bragder. Sätter man ut sikarna som större har man räknat att tusen fiskar ger cirka 200 kilo fångst. Överlag har vandringssikutsättningarna i Finska viken gett bra resultat och de är viktiga för sikfångsterna. Det går ändå inte att förneka att sikarna har det tufft nu med bland annat varma somrar som ställt till besvär i naturnäringsdammarna, men naturligtvis även återspeglar sig i sikbestånden i stort, en kallvattensfisk som den är.  

Man kan fråga sig varför dessa omfattande utsättningar görs? Tyvärr är vandringssiken i Finska viken så gott som helt beroende av utsättningar.

Varför utsättningar? 

Man kan fråga sig varför dessa omfattande utsättningar görs? Tyvärr är vandringssiken i Finska viken så gott som helt beroende av utsättningar. Som namnet säger, vandrar vandringssiken upp i vattendragen för att leka, till skillnad för den så kallade skärgårdssiken som leker stationärt ute i skärgården.

På grund av utbyggnaden och uppdämningen av våra vattendrag har vandringssiken numera få möjligheter till naturlek. Även om massiva insatser har gjorts och kontinuerligt görs för att förbättra situationen i form av restaureringar, byggandet av fiskvägar eller borttagande av dammar kommer det ännu att ta länge innan vi kan förvänta oss resultat. 

 

Vill du läsa mer?

Artiklen publicerades i Fiskeritidskrift för Finland nummer 2/2022. Fiskeritidskrift paketerar senaste nytt om fiske och miljö i fyra faktaspäckade nummer per år och är tidningen för dig som vill hållas uppdaterad med vad som är på gång inom fiskeribranschen. 

 Läs mer om Fiskeritidskrift

 

 

83360_t.jpg

Återbruk är inget nytt på Lithén’s & Co

BYANYTT. Idag är hållbarhet på allas läppar. De flesta börjar inse att återbruk och recycling är ett klokt val, och även då det gäller byggande och inredning är det viktigt att ta hänsyn till hållbarhet och miljö. Ett företag som sysslat med recycling i alla tider är Lithén & Co. Läs mera »
83359_t.jpg

Gamla humlesorter upptäcks på nytt

TRÄDGÅRDSNYTT. Humlen (Humulus lupulus) har länge varit en del av vår nordiska historia, möjligen redan från vikingatiden, och har även odlats vid klostren. Under medeltiden då Finland var en del av Sverige stiftades en lag att humle skulle odlas på varje gård för att betalas som Kronoskatt, humlen bryggdes sedan till öl.Läs mera »
83358_t.jpg

”Han var hög både hemma och i skolan”

HEM OCH SKOLA. Unga kan köpa cannabis överallt och barnet i vilken som helst familj kan vara den som röker, eller säljer. Det säger en mamma som sett sin levnadsglada son bli en isolerad ung kille. På den lilla orten känner man varandra och med många vänner från småbarnsåren följde också känslan av trygghet.Läs mera »
82920_t.jpg

”Aktivisterna skäller på fel träd”

NY TID. Forskning visar att jordbrukets klimatutsläpp inte minskat på hela 2000-talet, och enligt Finlands färska utsläppsmål ska de nu ner med 29 procent till 2035. Det är knäckande, säger odlaren Anders Abrahamsson, som sedan 2007 målmedvetet satsat på natur- och klimatvänliga odlingsmetoder, utan att se något offentligt tack. Läs mera »
82896_t.jpg

Handlar allt om värde?

IKAROS. Med boken This Life har Martin Hägglunds teorier om religion och politik blivit allmänt uppmärksammade. Hugo Strandberg problematiserar några av bokens utgångspunkter.Läs mera »
82572_t.jpg

Skrivande generationer på Härligö

SKÄRGÅRD. “Det går jättebra att ni intervjuar David Lagercrantz”, meddelar hans agent per mejl. “Men i första hand försöker vi få in de intervjuer som kommer att handla om den nya boken”. Jag förvånas över att det inte är svårare än så att boka en intervju med en av världens just nu mest lästa författare – problemet är bara att den nya deckaren inte är det som intresserar mest. Jag vill veta mer om människor och öden på Härligö.Läs mera »
82543_t.jpg

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

GEMENSKAP&PÅVERKAN. Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.Läs mera »
82566_t.jpg

Hopp och drömmar - viktiga byggstenar

SFV-MAGASINET. Efter nästan ett år av idéer och planer som behövde smidas och konkretiseras kunde tävlingslaget Framtidshopp pusta ut. Arbetet ledde till att laget vann 100 000 euro i SFV:s utmaningstävling SFV Start! Segraren utsågs i slutet av mars efter att tävlingsjuryn en sista gång sett och hört de sex finallagen presentera sina sista förslag.Läs mera »