Tillbaka

Punkttidskrifterna har proportionellt sett flest läsare i Svenskfinland

Svenskfinland har många tidskrifter. Men hur många känner till att det ges ut tre tidskrifter i punktskrift. Och att Svenskfinlands enda skvallertidning är en av dem. 

Text: Kim Malmberg

Oss emellan är punkttidskiften för nybörjare i punktskrift. Den innehåller korta, små artiklar och citat. Profilen är att den ska vara lättillgänglig. Oss emellan utkommer med fyra nummer per år.

Nybörjare är ofta såna som förlorat synen senare i livet och nu behöver öva upp sina kunskaper i punktskrift. Därför är det viktigt att det finns en tidskrift som kan stöda inlärningen. Annars finns risken att den som inte längre kan se tillräckligt bra ger upp försöken på att läsa och skriva punktskrift.

Punktchat är tidskriften för vana punktskriftsläsare men den är också Svenskfinland skvallerblaska nummer ett. Den har ett lättsamt innehåll och ska vara en tidskrift för alla, en sån som vem som helst av oss kan köpa. Den kan handla om kungligheter, kändisar, välmående, mode, recept. 

– Senast skrev vi om vi Bridget Jones nya film och om Donald Trump som skäller ner prins Harry och Megan, säger punktskriftsansvariga Tessa Bamberg vid Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS). 

Punktchat skriver också till exempel om trender för klädsel inför våren och sommaren.

Utgivaren FSS har också ett samarbete med Marthaförbundet som skickar boktips och recept som kan ingå i deras tidskrifter. 

– Förr gav vi ut fyra tidskrifter på punktskrift i Svenskfinland. Men efter att punkttidskriften Intermezzo lades ner fiskar vi efter möjligheter till samarbete med andra. Vi skulle vilja ha rättigheter att använda artiklar från andra aktörer, säger Susanna Antell, taltidningsredaktör vid FSS.

Synvinkel är den tredje tidskriften som FSS utger. Den utkommer både i punktskrift, stortil, som taltidning och på nätet.

Synskadade läsares behov är precis som alla andras. Man vill gärna läsa om saker som intresserar. Så behovet av redaktionellt innehåll som får återanvändas eller skrivas om är stort. Det är viktigt inte bara för att synskadade läsare ska kunna få samma information som andra utan för att det hjälper synskadade att fortsätta läsa och skriva punktskrift. Annars finns risken att de inte orka upprätthålla kunskaperna. Speciellt personer som förlorar synen senare i livet behöver träna och då är det väldigt viktigt ta det finns något intressant att läsa. Skvaller är viktigt, men för mycket mer än bara skvallrets skull. 

Senast skrev vi om vi Bridget Jones nya film och om Donald Trump som skäller ner prins Harry och Megan. 

FSS ger också ut en punktskriftsutgåva av kulturtidskriften Horisont. Där är kravet på språkkunskaper ganska stort, man bör kunna läsa flytande och ta till sig text i olika former. 

– Den är ganska avancerad. Där förekommer också experimentell prosa så det kräver nog något av läsaren. Det har varit ett intressant experiment men det har utfallit bra, säger Tessa Bamberg.

Det finns över 90 tidskrifter på svenska i Finland. På punktskrift finns det tre, vilket är ett förbluffande stort antal sett till antalet synskadade i Finland. Samtidigt är det tydligt att punktskrtiftsläsare inte alls har samma tillgång till information som de andra. Tessa Bamberg beklagar att inte fler tidskrifter är tillgängliga på punktskrift.

Bland tidskrifter som Bamberg skulle vilja kunna läsa nämner hon Språkbruk. 

- Kuriren är en annan kandidat. Den är skriven på ett lätt sätt, och jag tror att den skulle kunna locka såna läsare som inte annars läser, säger hon.

Även om det finns många typer av tekniska hjälpmedel för synskadade så betyder det inte det samma som att alla har tillgång till dem.

– Jag har en punktskriftsdisplay som man kopplar till datorn. Men den kan jag läsa texter på datorn och internet. Men det har inte alla så många blir utan material som bara finns online, säger Tessa Bamberg.

Kim Malmberg

Funk. är årets tidskrift

Priset Årets tidskrift tilldelas i år tidskriften Funk. En enhällig jury valde vinnaren bland 21 bidrag.
igår kl. 09:00

Rapport om stödet till tidskrifter belyser problemen 

Agneta Rahikainen och Mari Koli har kartlagt stödet till böcker, förlag och tidskrifter under perioden 2015–2025 i en färsk rapport. Jag välkomnar rapporten eftersom den ger data som vi kan använda för att förstå åtgärder och effekter. 
15.09.2026 kl. 13:59

Samhälle och kultur ska prägla Finlands Natur

Fokus på närvaro, reportage och god journalistik. Det är vad den nya chefredaktören vill satsa på.
11.09.2026 kl. 15:28

Konsten att inte skriva barn på näsan

Utan krusiduller men med yttersta finess. Så görs Norsk Barneblad, Nordens äldsta tidskrift för barn. Den ges ut på minoritetsspråk och har utkommit oavbrutet sedan 1887. Tidskriften har genomgått många metamorfoser men ursprungstanken är lika aktuell än idag.
05.06.2026 kl. 14:33

Tidskriftsdagen i Oslo bjöd på bred debatt

Tidskriften som en del av beredskapen. Tidskriften som kraft i kampen mot desinformation. Tidskriften som motkraft mot fördumning. 
26.05.2026 kl. 09:57

Fortsatt finansiering för tidskriftsombudet

Amos Andersons Fond och Svenska kulturfonden har beviljat Förbundsarenan fortsatt finansiering för tidskriftsombudets verksamhet två år framåt.
15.05.2026 kl. 14:03

Kontur höjer profilen

En tidskrift som varken lagts ned eller utkommit kan inte återuppstå. Men kulturtidskriften Kontur har ett nytt gäng aktivister som ska säkra utgivningen.
11.05.2026 kl. 11:27

Rapport om kulturtidskrifter påvisar uppenbart stödbehov

En ständig kamp med lönsamheten kännetecknar de finlandssvenska kulturtidskrifterna genom tiderna. Det här kommer fram i en färsk undersökning.
11.05.2026 kl. 10:04

Posten gör småstäder till glesbygd

När posten nu gått in för tre priskategorier för distributionen av tidskrifter så sker det med en helt egen logik. Flera städer och tätorter ses nu som glesbygd, vilket kommer att överraska många utgivare.
23.04.2026 kl. 10:53