Text & foto: Kim Malmberg
I denna artikel benar vi ut resultaten från den läsarundersökning om finlandssvenska tidskrifter och deras betydelse som gjorts i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Förbundsarenan.
Det har rått ett kunskapsvakuum gällande de finlandssvenska tidskrifterna. Forskning och faktabaserade underlag är nödvändiga för att stötta och främja tidskrifterna. Undersökningen gjordes för att fylla detta gap och ge oss en djupare förståelse för tidskrifternas roll.
Nu när vi vet vad finlandssvenskarna anser om tidskrifterna kan vi gå ett steg djupare och sammanställa en uppsättning frågor som tidskrifterna kan ställa sina läsare, vilket igen kan ge nya resultat som kan vara till nytta i arbetet för tidskrifterna och deras framtid.
Bakgrund: Tidskrifterna når fram
Här är några bakgrundsfakta om finlandssvenska tidskrifter:
– Två tredjedelar av finlandssvenskarna läser minst en tidskrift.
– En tredjedel läser fler än två tidskrifter.
– En tredjedel läser inga finlandssvenska tidskrifter alls.
Trots den glesa utgivningsfrekvensen läser många finlandssvenskar tidskrifter ofta. Hälften av dem läser till och med två eller flera tidskrifter regelbundet, vilket belägger att tidskrifterna är viktiga i de finlandssvenska läsarnas vardag.
Läsarna anser att tidskrifternas nuvarande kvalitet är hög. De suktar ändå efter mer och är intresserade av speciellt politik, samhälle, kultur, välmående och hälsa. Majoriteten av respondenterna är också nyfikna på en ny allfinlandssvensk tidskrift. Här verkar finnas en marknadsnisch för en ny tidskrift.
En knapp majoritet av kvinnorna föredrar att läsa tidskrifter i pappersformat. Bland männen är läsning av tidskrifter i pappers- eller digitalt format lika populärt. Digital läsning är mer populära bland yngre, medan det motsatta gäller för tidskrifter i pappersformat, som är mer populära bland äldre.
Trenden är alltså att läsningen i allt högre grad går mot det digitala.
Här ser vi en bekräftelse på den gradvisa förskjutningen gällande medium. Även om undersökningen visar att majoriteten hellre läser på papper så växer den andel som hellre läser digitalt. Det här överensstämmer med statistik som berör dagstidningsläsare där landets befolkning redan läser digitalt först i alla åldersgrupper.
Trenden är alltså att läsningen i allt högre grad går mot det digitala. Det här ska ändå inte ses som att pappersproduktens era är förbi. Faktorer som påverkar är ålder, i viss mån kön, men framför allt att läsarna blir allt mer vana vid at läsa digitalt.
Undersökningen visar att finlandssvenska tidskrifter är välkända bland respondenterna. Det finns en jämlik representation oavsett om man jämför kön, stad kontra glesbygd eller utbildningsnivå. Finlandssvenskarna läser alltså tidskrifter helt oavsett var de bor, vilken utbildning de har eller vilket kön de representerar. Kvinnor läser dock tidskrifter i litet högre grad än män. Det höga svarsprocenten bland respondenterna (2062 av 4002) ger undersökningen ökad trovärdighet.
Tidskrifterna är inte bara en källa till information; de är också viktiga för identiteten. De är särskilt betydelsefulla för äldre, oavsett bostadsort. Vi får också en första inblick i vilka tidskrifter finlandssvenskarna läser.
Stort intresse för politik och samhälle
Det finns dock alla skäl att betona att denna inblick inte handlar om en rankning av tidskrifter utan om att cirka 2000 finlandssvenska respondenter besvarat frågan vilka tidskrifter de läser. Det ska sättas i relation till vilka tidskrifter de prenumererar på, vilka förbund de är medlem i eller om de är medlemmar av evangelisk-lutherska kyrkan eller inte. Frågeställningen innehöll också vissa brister. Om man inte är synskadad så läser man inte tidskrifter på punktskrift och då kan de inte synas i resultaten. Det tycks också råda oklarheter gällande vad som kan tolkas vara en tidskrift eller inte. Heldigitala tidskrifter har i denna undersökning fått väldigt lite synlighet, vilket kan bero på att respondenterna inte ser dem som tidskrifter.
Politik, samhälle och kultur är viktiga teman i finlandssvenska tidskrifter. Män läser tidskrifter dagligen i högre grad än kvinnor. Respondenterna är också villiga att betala för kvalitetsinnehåll.
Gällande åldersfördelningen så är 65+ den största åldersgruppen bland respondenterna, men det är intressant att de yngsta också är en betydande grupp.
Innehållets karaktär och kvalitet är avgörande för tidskrifternas framgång. Tidskrifterna är en viktig del av finlandssvenskarnas liv och identitet. Denna undersökning ger oss en bekräftelse på de skillnader mellan olika åldersgrupper som råder gällande förhållandet till tidskrifterna.
En klart oroväckande tendens är att en stor del av den yngsta åldersgruppen inte verkar läsa tidskrifter alls.
Nu finns tre områden att rikta in sig på:
– Genomföra läsarundersökningar bland tidskrifterna med dels identiska, dels tidskriftsanpassade frågor. Därefter analysera och vidta eventuella åtgärder.
– Lyfta de stora framtidsfrågorna för tidskrifterna som handlar om ekonomi, ekonomi, ekonomi. Vilka är de metoder som kan användas för att stoppa blödandet?
– Påbörja arbetet för att få fler yngre läsare att läsa tidskrifter. Det är ett ansvar som både tidskrifterna själva måste ta, där tidskriftsombudet kan vara en av de pådrivande men där också andra aktörer måste fås med. Detta är en avgörande finlandssvensk framtidsfråga.
Skribenten är tidskriftsombud vid Förbundsarenan. Artikeln är baserad på resultaten i rapporten Tidskrifter i Svenskfinland: En rapport för Förbundsarenan, sammanställd av Isak Vento, Jonas Schauman och Jesper Eklund vid institutionen för samhällsforskning vid Åbo Akademi i samarbete och på uppdrag av Förbundsarenan.