Så här gör man en punktskriftstidskrift

19.04.2024 kl. 09:39
Tidskrift.fi följde med när punktskriftsansvariga Tessa Bamberg och taltidningsredaktören Susanna Antell på Finlands Svenska Synskadade berättade hur man gör en tidskrift på punktskrift. 

Text & foto: Kim Malmberg

Det första som behövs är material för själva tidskriften. FSS ger ut flera tidskrifter på punktskrift. FSS organisationstidskrift Synvinkel utkommer i olika upplagor, bland annat i storstil, som taltidning och i punktskrift. Hos FSS ansvarar man för färdigställandet av tidskrifterna Punktchat för längre komna läsare och Oss Emellan för läsare som behöver öva sina kunskaper i punktskrift.

Materialet till tidskrifterna får de från olika håll. Folkhälsan och Marthaförbundet är två viktiga leverantörer men på FSS är man ständigt på jakt efter mer innehåll. Synskadade läsare har precis samma behov av att ta till sig information som alla andra men utbudet står inte alls i proportion till detta. Just nu pågår diskussioner med några aktörer om ett samarbete kring innehåll.

En viktig utgångspunkt för olikheterna i tidskrifterna är att alla inte föds med synnedsättning vilket gör att flera läsare kanske lär sig punktskrift rätt sent livet och därför inte kan läsa på samma nivå som sådana som läst längre. Därför är det viktigt att kunna erbjuda olika nivåer av läsning.

Punkttidskrifter kan för seende jämföras med ett knipp vitt papper i formatet A4 där texten är relieftryckt med hjälp av en maskin eller i detta fall en punktskriftsskrivare. Skrivaren hamrar mekaniskt ut punktbokstäverna på båda sidorna av pappret. När det gäller Punktchat så används ett tätare radavstånd och för Oss emellan trycks punktskriften på varannan rad, detta för att underlätta för mer ovana läsare.

Före tidskriften är klar ska många saker på plats. Materialet ska hittas, skrivas om till punktskrift och där samarbetar Tessa Bamberg och Susanna Antell om att färdigställa materialet. Men det är Tessa som står för den slutliga bearbetningen. Och precis som i en tidskrift för seende så beaktar hon typografiska grundregler. Textstycken ska inte sluta dumt, texten bör följa logiskt och användarvänligt från en sidan till en annan, avstavningar kan bli svåra. Språket ska också granskas och korrigeras. Så Tessa korrigerar, flyttar och bearbetar innehållet på sin dator med vana händer. Till sist har hon ett enda långt manuskript.

I punktskrift kan man inte variera typografin väldigt mycket. Typsnittet är alltid det samma som skrivarens men man kan framhäva text med andra specialmetoder. Man kan skriva med stora bokstäver, använda kursiveringstecken som anger var kursivering börjar och slutar. Det finns också andra framhävningsknep men Tessa Bamberg säger att det finns risker med det här.

– Det är inte sagt att alla känner till specialtecken och då går de förlorade. Framhävningsknep är kanske inte så läsarvänliga så jag väljer att fokusera på att göra texten lätt att läsa, säger hon.

Den som läser punktskrift behöver båda händerna för läsandet. Texten löper från vänster till höger. När Tessa läser så går det i rasande takt. Man kan läsa med vänstra handen med an den högra följer texten till radens slut och då kan vänsterhanden flytta ner till början av nästa rad medan man ser färdigt med den högra. Att läsa med bara en hand är möjligt men då blir det svårt att hitta nästa rad, så genom att läsa med den ena handen och hålla koll på nästa rad med den andra gör läsningen flytande och smidig.

 

Tessa jobbar hela tiden vid sin dator som hon styr via datorns tangentbord och en punktskriftsskärm kopplad till datorn. Fingrarna söker sig precis lika precist och hemvant som för vilken som helst van datoranvändare. Den enda skillnaden man kan höra är en lågmäld talsyntes som reagerar vid vissa åtgärder för att bekräfta de kommandon som utförs inne i datorprogrammen.

 

När Tessa Bamberg är nöjd med sitt manus återstår två arbetsskeden. Först ska den färdiga tidningen tryckas, dvs skrivas ut på punktskriftskrivaren, en nästan två meter hög bjässe med matrisfunktion i hörnet av arbetsrummet. Här används ingen trycksvärta, men nog tjockt papper i A4-format. Vid utskriften kan många saker gå fel. Det kan förstås handla om att det kan förekomma fel i manuskriptet som upptäcks först vid utskrift men mest är det ändå maskin som ställer till krånglet.

 

Skrivaren ska hamra ut reliefbokstäverna på ett tjockt och ganska osmidigt papper. Det kan hamna litet snett i skrivaren vilket kan leda till fula sidor och felaktiga marginaler. Det är också möjligt att skrivaren tappar bort bokstäver eller att den river sönder pappret eller att texten till och med hamnar upp och ner på en sida. Och precis som i vilken skrivare som helst kan det uppstå papperstrassel.

Därför är det uteslutet att lämna skrivaren ensam med utskrifterna för en väldigt lång tid, till exempel över natten. Tessa Bamberg kan sin skrivare och hör lätt om allt står rätt till med maskinen. När något går fel så ändras ljudet och där är det dags att ingripa och granska vad som gått snett. Men det förutsätter att hon står ut med att tillbringa tid i samma utrymme som sin högljudda hjälpreda.

Därför gör Tessa Bamberg tidningarna i lugn och ro, granskar enstaka sidor och kollar att marginalerna blir rätt. För när sidorna för ett nummer av Punktchat är klara så ska de in i nästa maskin, en perforeringsapparat som ser till att sidorna förses med hål i vänster långsida. Och även i denna maskin kan saker gå snett. Hamnar arken fel så stansas perforeringen fel och det skapar problem för det sista skedet i färdigställandet som är spiralbindningen.

I sprialbindningsmaskinen ska pappersark igen placeras rätt, därefter ska en spiral in och maskinens hävarm ska opereras av Tessa så att spiralen låses rätt in i de perforerade hålen och spiralen stängs så den håller sidorna snyggt och säkert i häftet.

Då har Tessa Bamberg sin tidskrift färdig. Ett exemplar i gången. Och när alla exemplar av ett nummer är klara återstår bara att sticka in varje häfte i ett kuvert med adresslapp. Fast på grund av papperstjockleken och reliefbokstäverna så ryms en tidskrift inte in i ett enda kuvert. Varje enskilt nummer av Punktchat kräver i allmänhet två spiralbundna häften i två separata kuvert. För kulturtidskriften Horisont som också görs i sin helhet i punktskrift kan resultatet vara tre häften och tre kuvert per nummer och per mottagare.

Den slutliga produkten ser ut så här:

 

Faktaruta: Några rubriker ur ett nummer av Punktchat

• Russell Crowe rakade bort skägget, ser 20 år yngre ut

• Vi listar säsongens snyggaste trender

• Celine Dion totalt förkrossad

• Elon Musk har ny innovation: styra datorn med tanken

• Recept på hemgjord müsli

• Tappat telefonen i vattnet: teknikexpertens lösning

• Kärlek påverkar hjärnas kemi

• Vem finns på Epsteins lista?