Text & foto: Kim Malmberg
– Det jag vill bidra med är att göra tidskriften mer tillgänglig. Vinst är inte det centrala men vi vill nå ut till en större publik så jag är nyfiken på de digitala möjligheterna, säger Gustafsson.
Med detta avses inte att Ikaros ska sluta utkomma på papper. Men upplagan är liten och distributionen dyr så en digital distributionskanal är ett betydligt billigare sätt att nå större spridning.
–Jag har hängt med rätt så länge i Ikaros och tyckt om att vara med. Det finns ett vetenskapsfilosofiskt intresse som driver mig, säger hon. Det är värdefullt att som filosof försöka ta in olika slags forskare som skriver om olika ämnen och då visa på hur forskare från olika vetenskapsgrenar kan ta sig an en fråga, säger hon.
Tidskriftens röda tråd är vetenskaplig men inte akademisk. Den innehåller inte vetenskapligt granskade rapporter eller artiklar utan reflektiva artiklar om vetenskap, kultur och filosofi, ofta skrivna av forskare. Ikaros publicerar också essäer och ibland recensioner, säger Gustafsson.
– Ikaros är inte en officiellt kollegialt granskad tidskrift, den är alltså inte en formellt kollegialt granskad tidskrift, men artiklarna granskas av redaktionsrådet som består av forskare.
För nyfikna läsare
Något som Ikaros alltid försökt betona är att texterna ska vara skrivna på ett lättillgängligt språk utan alltför mycket vetenskaplig jargong. Att skriva om vetenskap och filosofi på ett sätt som också lekmän kan förstå kräver en annan insats än när man skriver för de egna kollegorna. Att rikta sig utåt då man skriver kräver att man som forskare tänker efter hur man uttrycker sig, och det i sig är hälsosamt för alla forskare.
Ikaros vänder sig till en nyfiken, men inte nödvändigtvis akademisk läsekrets.
– I mån av möjlighet vill vi att våra skribenter undviker en alltför teknisk begreppsapparat, förklarar Gustafsson. Vi försöker hitta på ett tema som känns relevant och sedan försöker vi anlita skribenter från Finland och övriga Norden som kan skriva det vi tycker passar in i temat.
– Vi tar del i och går i dialog med det samhälle vi lever i, säger hon.
Ikaros hör till de yngre tidskrifterna i Svenskfinland. Den har utkommit sedan 2004 först som en vetenskapsbilaga i Ny Tid men sedan 2010 är tidskriften självständig. Folkets bildningsförbund står som utgivare. Där är Gustafsson också verksamhetsledare.
Tidskriften utkommer fyra gånger per år med en upplaga på cirka 250 exemplar. I år finns också orsak till jubel. Tidskriften Ikaros fyller 20 år jämnt. Vilket i jämförelse med många andra finlandssvenska kulturtidskrifter inte är någon ålder alls.
– Ikaros är en liten tidskrift. Den är inte så väldigt känd kan man väl säga men jag brukar höra positiva saker om tidskriften av de läsare jag möter.
Ikaros fick sin början på filosofiska institutionen vid Åbo Akademi. Många i redaktionsrådet är också filosofer. Men innehållsmässigt är ambitionen att göra en tvärvetenskaplig tidskrift riktad till allmänna läsare.
Ser möjligheter i det digitala
Den är en hybrid i den meningen att den publiceras öppet på webben men också i pappersform och då kan man köpa den som lösnummer eller prenumerera på den, säger Gustafsson.
Gustafsson säger också att det känns roligt och intressant att vara chefredaktör.
– Det är litet samma sak som arbetet med Folkets Bildningsförbund. Det är en väldigt allmänbildande uppgift. Man lär sig mycket när man får läsa andra bidrag och får sätta sig in i teman som tidigare var obekanta.
Liksom många andra små utgivare så lever Ikaros på fondbidrag.
– Vi är väldigt beroende av fondernas stöd. Vi har hittills fått det att gå runt, men ramarna är snäva, säger Gustafsson.
Därför ser Gustafsson det digitala som en ny möjlighet. Att publicera gratis på nätet kan ge nya läsare och i långa loppet nya prenumeranter.
Gustafsson är också nyfiken på möjligheten att nå ut med tidskriften i Sverige och öppnar också för samarbete med andra tidskrifter.
-Vi samarbetar gärna med tidskrifter eller andra föreningar på olika sätt. Till exempel arrangerade Ikaros nyligen ett Kritikseminarium i Helsingfors tillsammans med Kritikbyrån, Nordisk kulturkontakt och Folkets bildningsförbund. Vi har också tidigare ordnat gemensamma releasepartyn med andra tidskrifter.
Ikaros hör också till det växande antal tidskrifter som ingår i det digitala samarbetet med Hufvudstadsbladet. Tidskriften kan numera hittas digitalt även i HBL 365 samt förstås via den egna webbsajten.