Kim Malmberg, text & foto
När Norsk Barneblad utkom för första gången var det resultatet av ett tankearbete hos den unga studenten Kristen Stalleland. Han ville hitta ett sätt att sprida kunskap om det språk som norrmännen valt att tala i stället för danskan. Stalleland blev senare känd som redaktör, författare, jordbrukare men framför allt förkämpe för nynorskan.
På den tiden talade man inte om nynorsk utan om landsmål. Eftersom språket inte varit annat än ett talspråklig form av norska var det viktigt att befästa språkets skriftliga form. Stalleland valde just barn som målgrupp för att han ville erbjuda dem något att läsa på deras eget språk.
I dag utkommer Norsk Barneblad elva gånger i året med en upplaga på cirka 4000 exemplar. Tidskriften prenumereras hem men når också många skolor i områden där nynorskan är stark eller det finns föreningar kopplade till nynorskan. Det gör att Norsk Barneblad inte bara stöder nynorskan i hemmet utan också i skolan och i inlärningen. Skolor och föreningar kan prenumerera på klassuppsättningar av Norsk Barneblad som sedan används i skolundervisningen.
Effekten blir flerfaldig. Skolbarnen får läsa dels nynorska som är ett obligatorisk undervisningsämne i de norska skolorna, dels får de läsa om teman som intresserar dem, skrivet på ett sätt som tilltalar barnen. Lärarna får material för sin undervisning, vilket underlättar inlärningen och samtidigt skapar stöd för läsning bland barnen. Dessutom har Norsk Barneblad fått status som belöning i skolan. Den som är klar med skoluppgifterna kan få läsa Barneblad under återstoden av lektionen.
Kulturbärande tidskrift
Nynorsk lever och utvecklas, precis som alla andra språk. Men enligt den exakta definitionen är nynorsk en skriftspråklig variation av språket norska, precis på samma sätt som bokmål är en annan. Nynorsk ska motstå precis samma press från engelskan som andra nordiska språk. Men att få barnen att läsa nynorsk utanför de obligatoriska lektionerna är ingen självklarhet. Därför är det avgörande för språket att Norsk Barneblad kan användas i skolorna och att språket i tidskriften är modernt och uppdaterat. Som stöd för språket innehåller varje nummer också en språkspalt.
Norsk Barneblads redaktör Nana Rise-Lynum säger att nynorskan hållits ganska ren från utomstående intryck för att man på samma sätt som islänningarna jobbat aktivt med att översätta ord till nynorska.
Rise är hemma från Vestlandet, där nynorskan geografiskt är som starkast. För henne är det avgörande att Norsk Barneblad är en modern tidskrift som skriver om ämnen som intresserar barnen på ett sätt som varken skriver dem på näsan eller är tillrättalagt enligt vad man tror är intressant för barnen.
– Jag bryr mig inte alls om läroplanen när jag tänker på uppslag för Norsk Barneblad. Barn är intelligenta och kan ta emot vilka intryck som helst, vilka svåra frågor som helst. Vårt jobb är inte att filtrera utan att göra ett innehåll som engagerar dem. Men träffar vi rätt med våra teman så kan tidskriften bli ett effektivt hjälpmedel i undervisningen och inlärningen. Det stöttar både lärarna, eleverna och hemmen, säger Nana Rise.
Rise jobbar intimt tillsammans med tidskriftens formgivare och illustratör Aina Griffin. Tillsammans kommer de på teman för de elva utgåvorna per år. Sättet att jobba är genialt. Om man väljer att utgå ifrån socker så kan man skriva om slavarbetet på rörsockerfälten, vad som händer i kroppen när vi äter socker, vilken betydelse socker haft för ekonomin. Tar man blod som tema så kan man skriva om blått blod, om vampyrer, blod som mat, blod som läkemedel för en sjuk kropp. Med hjälp av illustrationer kan man konstruera sin egen modell av en hjärtkammare med ventil.
Ekonomiskt oberoende
Norsk Barneblad är till allra största del ekonomiskt självgående. Av en årsomsättning på 3,2 miljoner norska kronor kommer 400 000 kronor in via understöd, resterande 2,8 miljoner kronor ligger på Nana Rises ansvar att ta in.
Rise som varit redaktör sedan 1999 är van vid att ordna med ekonomin. Det mesta kommer in via prenumerationer men en betydande del av inkomsterna består också av försäljning av de i Norge populära jultidningarna Smørbukk och Tuss og Troll. De två seriemagasinen är gamla bekantingar för de flesta norrmän och upplägget är lika enkelt som det är fungerande. Ena halvan av bägge seriehäftena består av gamla avsnitt, medan den andra halvan består av nyproducerat innehåll.
Satsning på digitalt träffade fel
Med 25 år bakom sig har Nana Rise haft gott om tid att bygga en tidskrift som lever med tiden och har en stabil ekonomi att stå på. Den avlönar både henne och Aina Griffin och möjliggör att tidskriften kan ha ett kontor i centrala Oslo. Rises egen bakgrund finns inom jazz, folkmusik och bokförlag för barn men när hon blev tillfrågad om hon vill ta över Norsk Barneblad säger hon att det kändes helt naturligt.
– Jag har alltid läst väldigt mycket och jag gillar barn och deras sätt att tänka och hantera även de svåraste frågor. Och jag har trivts från första sekund med det här jobbet, säger hon.
Norsk Barneblad har sedan 1887 hunnit pröva på många metoder för att nå ut till skoleleverna. Nana Rise försökte också skapa kontakt med läsare via digitala satsningar men efter flera försök valde man att backa på den punkten.
Orsaken är enkel. Det gick inte att skapa samma engagemang via det digitala som via det tryckta formatet.
– Bladet blev läst på ett helt annat sätt i den digitala världen och vi förlorade de interaktiva elementen som vi hade byggt upp i den tryckta utgåvan, säger Rise. Det går inte att återskapa ett till ett och att göra det på ett bra sätt i den digitala världen hade krävt väldigt mycket.
Norsk Barneblad präglas av många ingångar till artiklarna, rubriker, ingresser, bildtexter, faktarutor och grafiker eller illustrationer är alla noggrant skrivna för att locka till både läsning och inlärning.
I skolan har det också visat sig vara väldigt viktigt att det erbjuds ett tryckt och långsamt alternativ till allt det digitala, uppkopplade och snabba som skolan gör.
Pappret ger ro
Och precis som i Finland handlar debatten i Norge just nu om det digitala och det virtuella fått ta för stort utrymme i skolorna. Därför fyller Norsk Barneblad ett viktigt behov just i egenskap av fysisk tidskrift som man kan ta fram och lägga bort och ta fram igen och som stöder undervisningen i skolorna.
– Barnen behöver mer tid för koncentration och det får de via pappret. För oss är det viktigt att jobba fram ett innehåll som skapar engagemang hos barnen. Vi använder många illustrationer och väldigt få fotografier för att vi är övertygade om att barnen lär sig mer på det sättet.
Norsk Barneblad präglas av många ingångar till artiklarna, rubriker, ingresser, bildtexter, faktarutor och grafiker eller illustrationer är alla noggrant skrivna för att locka till både läsning och inlärning.
Att tidskriften utkommer enbart på nynorska spelar ingen roll för barnen. I Norge har man obligatorisk undervisning i både bokmål och nynorsk och barnen tar fördomsfritt till sig innehållet oavsett skriftspråk.
Vill intressera barnen
Idéerna till tema för varje nummer av Norsk Barneblad kan vara ett samarbete med Aina Griffin men Nana Rise säger att hon alltid utgår ifrån vad som intresserar henne själv.
– Att försöka utgå ifrån vad barn möjligen tycker om att läsa blir lätt helt fel. Vem är jag att veta vad de tycker om, men om vi kan hitta på många ingångar till ett tema som till exempel blod så lockar det barnen till läsning och inlärning.
– Vi vill beskriva allt det roliga och tråkiga, det fula och det onda, det hemska och det vackra. Barn är otroligt nyfikna och fördomsfri som man låter dem vara det. Min huvudtanke er att visa barn att världen är fantastisk. För att barn skall bry sig om världen och miljön så måste de tycka om världen och miljön. Först då vill de offra nånting för att bevara den, säger Nana Rise.
Ett tema som ger väldigt många ingångar är språk. Språket som kommunikationsmedel, som ett sätt att ta oss ur stenåldern, språket vi använder när vi talar med varandra, vårt kroppsspråk, hur djur talar med varandra, våra språkliga huvudstammar, vad som behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna prata med varandra.
Norsk Barneblad har utgivits i 137 år, vilket gör den till Nordens i särklass äldsta tidskrift för barn. Och ser man in i framtiden så verkar Nana Rise inte se några riktiga hot. Visst, distributionen blir bara dyrare och dyrare, produktionen kostar allt mer. Och eftersom man är väldigt mån om tidskriftens kvalitet så är man lika mån om skäliga honorar för alla medarbetare. Detta sätter tryck på prenumerationspriset som man varit tvungna att justera uppåt. Ändå ser Nana Rise inga negativa reaktioner från prenumeranterna. Upplagan på cirka 4000 exemplar är stabil och prishöjningarna har hittills inte inverkat negativt på den.
Norsk Barneblad fortsätter utkomma, månad efter månad med samma enkla men geniala grundidé, att engagera barn i lågstadieåldern kring innehåll som intresserar dem och samtidigt lära dem ett minoritetsspråk.