Tillbaka
Fredrik Eriksson, chefredaktör på Frisk Bris.

Uppsving för Frisk Bris

Frisk Bris hör till de rätt många finlandssvenska tidskrifterna med långa anor. Den har utkommit sedan 1899 vilken gör den till den äldsta båttidningen i Norden.

Text & foto: Kim Malmberg

Nuvarande chefredaktören Fredrik Eriksson har jobbat med Frisk Bris i några år, varav det det senaste året med nya ägare.

Dåvarande ägaren Tuulimedia i Åbo ringde upp Fredrik Eriksson år 2021 och erbjöd honom jobbet.

– Det kändes inte svårt att nappa på erbjudandet. Tidskriften gick inte väldigt bra när jag tog över men jag kände på mig att det finns tillräckligt ekonomiska resurser i Svenskfinland för att få den tillbaka på rätt köl. Varumärket var starkt och definitivt värt att bevaras, säger han. 

Erikssons första åtgärd var att reformera webbsajten.

– Jag började med att regelbundet köra ut nyheter och notiser på webben och återanvände dem också i tidningen. Webbsajtens form gjorde vi om under en julhelg tillsammans med en kompis.

Eriksson resonerar att genom att regelbundet mata webbsajten med nyheter och notiser, och genom att puffa innehållet på sociala medier så skapas en nyfikenhet för innehållet och när sajten känns levande och dynamisk så börjar läsarna följa den. Det ger inga direkta klirr i kassan men i förlängningen skapar det ett större intresse för själva huvudprodukten som är den tryckta tidskriften. Samtidigt bidrog satsningarna på sociala medier till att antalet följare ökade markant.

– När vi inledde kampanjen hade vi 500 följare på sociala medier. Nu har vi närmare 3000, säger Eriksson.

Målmedveten satsning

Under Tuulimedias ägarskap var de ekonomiska resurserna begränsade och när ekonomin gick dåligt fanns det inget större intresse att satsa på tidskriften. Men med den nya ägarföreningen Pro Frisk Bris r.f. har man tillgång till helt andra ekonomiska muskler som också har investerat i ett nytt och modernt prenumerationssystem som är väldigt dyrt i förhållande till exempel en e-tidning, men som ger de verktyg som behövs i jakten på nya prenumeranter samtidigt som det förenklar hanteringen av prenumeranter och fakturering.

En annan satsning som visat sig vara lyckad är att man i fjol gick in för e-tidning. Det var en förmånlig investering som Eriksson säger att bidrar till tidningens lyft som helhet. Eriksson har också jobbat hårt med att värva flera nya skribenter, vilket bidragit til ett breddat innehåll. 

Med de nya ägarföreningen som består av en grupp entusiaster har man lyckats få fart på upplageutvecklingen och ekonomin. 

– Nu ser det ut som om tidningen kommer att gå på plus om två år. Det tycker jag är ganska rimligt, säger Eriksson.

Hur Frisk Bris klarat av den bedriften i en tid som är väldigt svår för hela mediebranschen handlar om många saker. Dels är läsarbasen trogen och intresset för tidskriften stort, dels har det faktum att konkurrenten Vene-lehti lades ner, spelat en roll. Men genom att både ägarna och redaktionen har jobbat brett så har man nått väldigt positiva resultat. 

Upplagan har ökat

Pro Frisk Bris satte igång en prenumerationskampanj som ledde till nya intäkter som ägaren använde på marknadsföring, prenumerationssystem och e-tidning. De köpte också annonsplats på HBL:s förstasida inför båtmässan i Helsingfors 2024. Det gav bra utslag. Många ville bli nya läsare och därefter har antalet prenumeranter fortsatt öka.

Ägarföreningen Pro Frisk Bris ordförande Fredrik Nars belyser metoderna så här

- Vi har jobbat brett för att påverka tidningens polularitet. Vi har använt oss av telefonförsäljning, direkt kontakt till segelföreningar, vi har utnyttjat egna nätverk, skapat sponsoravtal och fått fart på annonseringen, säger han.

Som ett resultat av satsningarna har upplagan ökat med 50 procent. Och med ökad upplaga har även annonsförsäljningen skjutit fart, vilket ger mer pengar för utgivningen. 

Frisk Bris har på olika sätt jobbat målmedvetet för att göra rätt saker. Tidskriften gjorde i samarbete med Förbundsarenan en omfattande läsarundersökning som de sedan marknadsförde aktivt. Resultaten gav svar på många strategiskt viktiga frågor och klargjorde vilka satsningar som det lönar sig att arbeta vidare med.

På redaktionen har man nu kvitto på att tidskriften upplevs som viktig, vem som läser den, men lika viktigt, vem som inte läser den. Den största tillväxtpotentialen finns i Österbotten och bland kvinnor. Speciellt kvinnorna är en väldigt intressant målgrupp, dels för att de ha sin egen seglingscommunity och dels för att kvinnor ser på segling på ett annat sätt än de som traditionellt läser Frisk Bris.  

Som exempel nämner Eriksson föreningen Naispurjehtijat r.y, som är en av Finland större båtföreningar.

– Det finns ett jättestort intresse för segling bland kvinnor, och de ser på segling på ett delvis helt annorlunda sätt. Kvinnorna vill ut och segla ensamma eller med andra kvinnor. De ordnar seglingsresor och evenemang för kvinnor. Till exempel yogaseglig har blivit en populär trend. 

På redaktionen har man också förstått värdet i att skriva om sånt som engagerar läsarna. Ett bra exempel är de olika segelklubbarna.

Receptet är enkelt. Frisk Bris uppsöker Facebookgrupper för olika segelföreningar, går in på deras sidor ch skriver att i nästa nummer av Frisk Bris kommer en grej om er klubb.

– Det skapar ett stort intresse för tidningen och inverkar positivt på upplagan, säger Eriksson. Samtidigt verkar det finnas en stark community som vill se Frisk Bris lyckas och må bra.

På samma sätt agerar man gällande annat innehåll. Om man skriver om ett ämne så är det en bra metod att skapa extra synlighet att uppsöka relevanta Facebookgrupper och puffa för innehållet.

– Frisk Bris är ett väldigt värdefullt varumärke som varje svenskspråkig båtmänniska känner till. I generation efter generation har folk läst Frisk Bris. Det känns tacksamt att fortsätta bygga vidare från detta, säger Fredrik Eriksson.

Han säger också att det hjälper Frisk Bris att båtbranschen är en bransch som bygger på en ömsesidig respekt. Det handlar om ett hederskodex som kommer från hur man beter sig mot varandra ute till sjöss.

Finns utrymme för tillväxt

Frisk Bris är mest känd som en segeltidning, men nu försöker man också målmedvetet jobba för att bredda innehållet.

– Vi vill också ta in motorbåtar i bevakningen i högre grad än förut. Vi riktar oss aktivt mot kvinnor, vi har lyckats engagera fler kvinnliga skribenter än förr och vi försöker även engagera unga läsare för att få dem intresserade av tidningen. Men vi behöver också engagera fler läsare utanför ringtrean, vi behöver bättre nå ut till unga läsare, säger Fredrik Eriksson.

En bidragande orsak till lyftet är att konkurrenten Vene-lehti lades ner. Det har lett till att en större del finskspråkiga läsare hittat Frisk Bris. 

Sverige är också en potentiell marknad där tidningen kan växa till sig. Eriksson säger att det inte  skulle kräva så väldigt många procent av svenska båtentusiaster för att det skulle synas i upplagan. Men samtidigt är det en strategisk satsning som kräver en större intern diskussion och en strategi som redaktionen inte just nu har muskler för. 

Kim Malmberg

Tidskriftsdagen i Oslo bjöd på bred debatt

Tidskriften som en del av beredskapen. Tidskriften som kraft i kampen mot desinformation. Tidskriften som motkraft mot fördumning. 
26.05.2026 kl. 09:57

Fortsatt finansiering för tidskriftsombudet

Amos Andersons Fond och Svenska kulturfonden har beviljat Förbundsarenan fortsatt finansiering för tidskriftsombudets verksamhet två år framåt.
15.05.2026 kl. 14:03

Kontur höjer profilen

En tidskrift som varken lagts ned eller utkommit kan inte återuppstå. Men kulturtidskriften Kontur har ett nytt gäng aktivister som ska säkra utgivningen.
11.05.2026 kl. 11:27

Rapport om kulturtidskrifter påvisar uppenbart stödbehov

En ständig kamp med lönsamheten kännetecknar de finlandssvenska kulturtidskrifterna genom tiderna. Det här kommer fram i en färsk undersökning.
11.05.2026 kl. 10:04

Posten gör småstäder till glesbygd

När posten nu gått in för tre priskategorier för distributionen av tidskrifter så sker det med en helt egen logik. Flera städer och tätorter ses nu som glesbygd, vilket kommer att överraska många utgivare.
23.04.2026 kl. 10:53

Juryn som ska välja årets tidskrift är redo

Nomineringen av årets tidskrift 2026 är inledd. Från och med 7 april kan vem som helst nominera vilken finlandssvensk tidskrift som helst till priset.
31.03.2026 kl. 13:17

Digitalisering ger 3000 titlar på svenska

Ett gigantiskt digitaliseringsprojekt av tidskrifter har inletts. Nationalbiblioteket kommer under de närmaste fem åren att digitalisera alla finlandssvenska tidskrifter från 1945 hela vägen fram till 2024.
31.03.2026 kl. 11:51

Postens prissättning är odemokratisk

Postens ovana att regelbundet höja distributionspriserna har tagit en ny kreativ vändning. Nu inför man olika prisklasser för storstäder, tätorter och glesbygd. Det här försätter landets invånare i en ojämlik situation.
13.03.2026 kl. 16:55

Mera belyser böcker för barn och unga

Avsaknaden av tidskrifter för barn och unga är en av bristerna i den breda skaran av finlandssvenska tidskrifter, speciellt med tanke på den högklassiga och produktiva barn- och ungdomslitteraturen.
05.03.2026 kl. 17:28

Kreativ glädje bakom nöjestidningen Jålit

Svenskfinlands enda ungdomstidning heter Jålit. Har du inte hört om den? Då har du inte levt. Eller så är du inte ung. Eller vistats mycket på Åland.
04.03.2026 kl. 12:40

Bättre nyheter för de finlandssvenska kulturtidskrifterna

Konst- och kulturmyndigheten Kuvi har ökat sin utdelning till det finlandssvenska tidskriftsfältet. Även Förbundsarenan får ett större bidrag.
25.02.2026 kl. 20:00

Tidskriften som fortsätter trotsa oddsen

Det här är en berättelse om en tidskrift som getts ut under försvårande omständigheter – men som alltid funnit ett sätt att navigera samtiden.
23.02.2026 kl. 14:57

Få koll på momsen för din tidskrift

Mervärdesskattelagens 56:e paragraf stipulerar villkoren för bland annat om en tidskrift kan beviljas befrielse från mervärdesskatt eller inte. För dig som är utgivare är det viktigt att ha stenkoll.
17.02.2026 kl. 14:04

Kontradiktion är gränsöverskridande, digital och hyperlokal

Kontradiktion är en Svenskfinlands yngsta och mest intressanta tidskrifter. Den är skapad för det digitala landskapet och utger gränsöverskridande digital poesi som ändå samtidigt skapar lokal förankring.
16.02.2026 kl. 14:16

24 tidskrifter i hundraåringsklubben

I dag utges 24 finlandssvenska tidskrifter som är mer än hundra år gamla. Det är världsrekord i Norden och antagligen i hela världen. Ingenstans hittar vi lika många lika gamla tidskrifter i förhållande till folkgruppens storlek.
24.01.2026 kl. 11:12

Stor bredd bland kulturtidskrifterna

Kulturtidskrifterna i Svenskfinland är ungefär 20 till antalet. Det här är förstås en subjektiv definitionsfråga men oavsett hur man räknar så finns det gott om kulturtidskrifter på svenska i Finland.
22.01.2026 kl. 14:22

Poddar kan inte ersätta tidskrifter

År 1663 gav poeten och teologen Johann Rist ut den litterärfilosofiska flersidespamfletten Erbauliche Monaths-Unterredungen (”Uppbyggliga månadsdiskussioner”), enligt arkiven en av världens första tryckta kulturtidskrifter.
22.01.2026 kl. 11:02

Historiska skatter i nationalbibliotekets samlingar

Nationalbibliotekets databas över digitaliserade trycksaker är en guldgruva för tidskriftsnördar. Här finns miljontals sidor med arkiverade trycksaker.
20.01.2026 kl. 10:48

Postens distribution hotar att bli tidskriftens undergång

I mitt jobb som tidskriftsombud brukar jag försöka hålla fokus på framtida möjligheter. Men ända sedan jag började det här jobbet har tidskrifternas ekonomi varit den absolut största frågan. Hur skapa lönsamhet, hur få det ihop så att tidskriften kan fortsätta utkomma.
11.12.2025 kl. 15:57

Tidskrifter, det är dags att höja rösten

Med bokmässan i backspegeln är det dags för reflektion. I år hade tidskrifterna en bättre placering än någonsin på en större yta än förr. Resultaten var på många sätt positiva. Vi hade klart fler besökare än förr, vi delade ut massvis med tidskrifter, utställarna var fler och proffsigare än tidigare år och vi sålde fler tidskrifter än någonsin. Ändå känner jag en viss besk eftersmak.
06.11.2025 kl. 14:31

Mia Henriksson tar över på tidskriften Skärgård

När Mia Henriksson tar över ansvaret för att fylla tidskriften Skärgård så vet hon ganska bra vad hon går in för. Mia har medarbetat i Skärgård sedan 2019. Nu ska hon ägna 30 procent av arbetstiden med Skärgård. Det blir inga större ändringar, säger hon.
07.10.2025 kl. 12:25

Tidskriften Skärgård är Årets tidskrift 2025

Tidskriften Skärgård är Årets tidskrift 2025. Det kunde en enhällig jury slå fast i slutet av september.
06.10.2025 kl. 10:48

Nu kan du nominera årets tidskrift 2025

Det är dags för den andra upplagan av årets tidskrift. Nu kan du nominera din favorittidskrift till priset.
04.04.2025 kl. 13:34

14 tidskrifter i samarbete med dagstidningar

På alla hjärtans dag startar ett nytt samarbete mellan tidskrifter och dagstidningar.  Nu kan du gratis läsa 14 tidskrifter i apparna eVbl, eÖT eller eSydin. 
13.02.2025 kl. 15:26