Text & foto: Kim Malmberg
I beskrivningen på tidskrift.fi står det: ”I sex nummer per år strävar tidskriften efter ingående reflektion inom ett brett spektrum av ämnen och vill ge djupare historisk, politisk, ekonomisk och kulturell förståelse av den aktuella samtidsdebatten.
Några typiska kännetecken för tidskriften är dess politiska obundenhet, värnandet om det socialliberala arvet och kombinationen av vetenskaplighet, fördjupning och ifrågasättande.”
Tidskrift.fi träffar chefredaktören Lotta Palmgren och redaktionssekreteraren Lina Metsämäki på lunchkrogen i Arken mitt i akademikvarteret i Åbo.
FT har en ganska bred inriktning. Vilken tycker ni är viktigast just nu sett mot den tid vi lever i?
Att vi fortsättningsvis publicerar forskningsbaserade texter som är genomlästa av kollegor. De är skrivna av forskare även om de inte är vetenskapligt granskade, säger Lotta Palmgren.
Gällande innehållet så säger Palmgren att FT är väldigt influerade av de texter som kommer in.
– Vi reagerar på det som kommer in och gör tidskrift av det.
– Fast undantaget är när vi har temanummer. Då styr ju temat vad som skrivs, säger Lina Metsämäki.
Temat för ett visst nummer bestäms i samråd med utgivarföreningens styrelse. Men temata är alltid förankrande i tiden och man kan skriva brett om ett visst tema.
– Demokratifrågor kan hanteras via barnens ögon. Så man kan ha ett tema om barn med samtidigt tala om demokrati. Och vice versa, säger Lotta Palmgren.
På Finsk Tidskrift är man också noga med att temat ska belysas ur rätt perspektiv.
– Om temat är djur så vill vi att att texterna ska belysas ur djurens perspektiv, inte människans. Är temat barn så vill vi lyfta barnets perspektiv på till exempel demokrati, säger Palmgren.
FT är en av 20-talet fortfarande utkommande finlandssvenska tidskrifter. Vad beror det på att tidskrifterna i Svenskfinland lever längre än i andra länder?
– Det värnas om tidskrifterna i Svenskfinland. (De privata, red anm.) finansiärerna ser dem som viktiga. När vi senast hade det svårt så hoppade finansiärerna in och hjälpte oss, säger Palmgren.
För tillfället är Finsk Tidskrifts ekonomi i bra skick. Men Palmgren säger i samma andetag att det är bräckligt och att bygga upp någon reserv är väldigt svårt.
Dagens Finsk Tidskrift har stark Åbokoppling. Men så har det inte alls alltid varit. Tidigare fanns också en tidskrift som hette Granskaren, som utgavs i Åbo. Finsk Tidskrift var länge baserad i Helsingfors. Sen tog föreningen Granskaren över Finskt Tidskrift och redaktionen flyttade till Åbo. I dag är föreningen Granskaren utgivarförening för Finsk Tidskrift medan tidskriften med samma namn är nedlagd.
Finsk Tidskrift har hållit fast vid att inte publicera på engelska. Men ibland publicerar tidskriften innehåll även på norska och danska.
– Det finns inte så många recensenter på svenska så det är alltid bra om vi hittar förmågor utanför den egna kretsen. Vi vill gärna också ha en nordisk koppling men engelskan har vi valt bort eftersom den är så dominerande på andra håll, säger Palmgren.
FT är äldst bland de akademiskt inriktade tidskrifterna. Hur ser framtiden ut för FT?
– Just nu är ekonomin ganska bra. Vi fortsätter göra en akademiskt betonad kulturtidskrift. Men det är klart att distributionskostnaderna är ett stort problem. De flesta prenumeranterna är personer och de bor utspritt. Det blir dyrare och dyrare att ge ut en tidskrift i fysisk form, säger Lotta Palmgren.
Om framtiden säger hon inte så mycket annat än att tidskriften speglar dem som gör den.
– De som tar över efter oss har fria händer att göra sin egen Finsk Tidskrift.
Janne Wass har i sin utredning om kulturtidskrifterna genom tiderna kunnat konstatera att det där med svåra existensvillkor och sårbar ekonomi följt dem ända sedan början. Hur passar det här in på FT?
– Det har nog varit precis på samma sätt för Finsk Tidskrift, säger Palmgren.
FT publicerar både vetenskapligt granska artiklar och essäer, samt recensioner. Hur har ni kommit fram till denna denna mix?
– Det har nog ändrat genom åren, men vi har inte diskuterat denna mix. Vi har ärvt den och inte ifrågasatt den. Essäerna ska ha vetenskapligt stuk. Artiklarna behöver inte innehålla referenser men de ska vara vetenskapligt grundade. Även recensionerna ska helst vara relaterade till litteratur och skrivna av litteraturvetare, slår Palmgren fast.
Hur firar ni 150 år?
– Den första december har vi jubileumsseminarium. Välkommen, det är öppet för alla.
