Text & foto: Kim Malmberg
På Mediespråk i Vasa i januari deltog Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio. Zachrison ansvarar för Sveriges Radios riktlinjer för AI och hur de ska implementera men också begränsa AI när de skapar innehåll.
Zachrison är noga med att påpeka att AI-genererat innehåll och journalistik är inte samma sak. Journalistik är Sveriges Radios kärnområde, AI kan stöda det men får inte leva sitt eget liv och får absolut inte står för journalistiskt innehåll. Däremot ser man nytta i att använda AI för att generera faktarutor, resuméer av längre texter och till exempel generera bildtexter för bilder.
Zachrison lyfter Svenska Yles experiment med att låta en AI-genererad röst läsa upp sjörapporten. Yle fick mera kritik för själva valet att experimentera med rösten än för den kvalitet som den AI-genererade rösten stod för. Rösten fick ändå också bra respons för att den varken hostade, stakade sig eller lämnade bort innehåll.
På Sveriges Radio har man hittills resonerat som så att journalistiskt innehåll inte ska läsas upp av andra än människor. Men att Sveriges Radio lyfter upp Svenska Yles pilotprojekt säger något om nyfikenheten på vad man kan använda AI till.
Numera man AI även användas för att generera till exempel poddsändningar på andra språk. AI kan klona en riktig människas röst och få samma person att tala på ett annat språk – som personen inte ens behärskar. Som exempel lyfter han fram Lex Freemans poddserie på Spotify som man nu kan lyssna till på spanska med hans egen röst med amerikansk brytning som utgångspunkt för den AI-genererade rösten.
AI kan även erbjuda stöd för multifunktionell publicering. Det här betyder i klartext att till exempel tidskriften Time går att läsa i olika längder, det går att lyssna på den eller tala till den eller chatta med den. Det går också att välja vilket språk man vill konsumera innehållet på. Man kan ställa innehållet frågor, till och med följdfrågor, men blide de för känsliga så låt ett filter till och sätter stopp.
En annan trend är att AI börjar likna nyhetssajter i allt högre grad. De AI-baserade plattformarna utvecklas till något som liknar nyhetsprodukter och de förändrar hur nyheter konsumeras och sprids. Till exempel AI-verktyget Perplexity serverar redan nyheter i sitt flöde på adressen perplexity.ai/discover. Än så länge kan man inte själv påverka vad som syns i flöde och nyheter från Finland kan man glömma men det här är bara början på vad AI kan göra som förmedlare av nyheter.
I Sverige finns förstås redan exempel på tidningar som lanserat nyhetssändningar med hjälp av AI. Och här ser man exempel på hur AI kan bidra till ökad tillgänglighet. När man på Sveriges Radio oroades över att synskadade inte skulle gilla felen i deras AI-genererade innehåll var svaret från de synskadade att man redan i tiotals år fått vänja sig vid konstigheter i innehållet och att det var bättre med innehåll med brister än inget innehåll alls.
På tal om tillgänglighet så jobbar man på Sveriges Radio just nu med att träna AI i att kunna förstå och översätta till och från samiska språk, vilket om det lyckas skulle göra både samiskt innehåll tillgängligt på andra språk men också erbjuda samiskt innehåll i mycket större utsträckning än förr.
Språkvårdarna på Sveriges Radio jobbar också med att analysera kvaliteten i AI-genererad text och man jobbar också på en chatbot för språkvård värt man kunde ställa frågor om språkriktighet.
Samtidigt är SR måna om att dra tydliga gränser. AI-stöd för till exempel textbehandling, research eller analys av fakta är viktiga för att kunna utveckla journalistiken. Men samtidigt har man en restriktiv syn på innehåll som är helt eller delvis genererat med hjälp av AI.
– Vi journalister måste alltid vara säkra på vi uppfyller våra regler kring opartiskhet, saklighet och oberoende, säger Olle Zachrison.
Syntetiska röster är därför inte aktuella på Sveriges Radio, lika litet som att det journalistiska innehållet skulle styras av AI, slår han fast.
