Personen som sitter framför mig är en driven ung man som ser med ljusa ögon på framtiden. Men han har inte alltid haft denna positiva syn på livet. David berättar att han från tidig ålder kände att han inte passade in. Redan i lågstadiet hade han problem med lärare som blev arga på honom på grund av hans överflöd av energi. ”Kan du inte bara bete dig” var en fras som han ofta fick höra. Samtal med lärare blev vardagsmat, men han själv hade svårt att förstå vad han gjorde fel. Han var bara sig själv.
I högstadiet blev han satt i en resursklass tillsammans med andra som, så att säga, ”inte kunde bete sig”.
Samtal med lärare blev vardagsmat, men han själv hade svårt att förstå vad han gjorde fel. Han var bara sig själv.
– Jag är ju inte dum, har aldrig varit, säger David.
– Problemet var ju inte att jag inte förstod, utan att jag inte blev förstådd.
I högstadiet fick han diagnosen ADHD vilket gav en förklaring till varför han var energisk och hade svårt att koncentrera sig. Dock hade tankarna om att inte räcka till redan rotat sig djupt i honom, och dessa hade förvandlat sig till en osäkerhet.
Problemet var ju inte att jag inte förstod, utan att jag inte blev förstådd.
I högstadiet fick han diagnosen ADHD vilket gav en förklaring till varför han var energisk och hade svårt att koncentrera sig. Det var också i högstadiet som han först kom i kontakt med droger.
– Det blev tyst här inne i huvudet, som att alla mina problem försvann på en sekund.
David förklarar också att han alltid varit intresserad av det kriminella. Han ville alltid vara ”som de stora killarna”, de som höll på med farliga och olagliga saker. Nu i efterhand konstaterar han att det inte alls var så häftigt i verkligheten.
– När man väl är där är man rädd. Man kan inte lita på någon och ju större man är, desto fler är det som är ute efter en. Livet där ute går i stort sett ut på att få tag på pengar så att man kan köpa mera droger.
Livet där ute går i stort sett ut på att få tag på pengar så att man kan köpa mera droger.
David konstaterar också att problemen som han dämpade med drogerna fanns kvar när substanserna började lämna hans kropp, eftersom de inte hade blivit bearbetade utan endast uppskjutna. Att söka hjälp är dock ingen lätt sak. David förklarar att för honom kändes det nyktra livet länge lika orealistiskt och långt borta som det för en icke-missbrukare skulle kännas att säga upp sin lägenhet, bryta kontakten med vänner och familj och flytta ut på gatan där dagarna går ut på att på olika sätt få tag i mera droger.
Hur borde man som närstående förhålla sig till en missbrukare?
– När man kommer in i missbruket så slutar man bry sig. Man har själv så många problem, så att tänka på någon annan finns det inte riktigt energi till.
Att vara närstående till någon som börjar missbruka är inte lätt. Det leder till en ständig oro på samma gång som det också kan vara skamfullt. David säger dock att det är bra att veta att någon bara finns där, någon som kan lyssna. Sin mamma beskriver han som den person som alltid funnits där, och på Davids blogg har hon nu släppt en serie inlägg om hur det är att vara mamma till en missbrukare. Fastän ett liv utan droger känts overkligt och otroligt långt borta för David vid många tillfällen, har han ändå sökt hjälp ett antal gånger.
Fastän ett liv utan droger känts overkligt och otroligt långt borta för David vid många tillfällen, har han ändå sökt hjälp ett antal gånger.
– Det är en process. Även om det inte lyckades helt de första gångerna så har det ändå varit en del av processen till att bli nykter. Varje gång är det som att en pusselbit fallit på plats.
Han förklarar att valet att bli nykter inte är något man tar över en natt, utan att det ligger mycket hårt jobb bakom. David upplever att hans gamla liv känns avlägset i dag, men resan till nykterheten är allt annat än spikrak. Den sista gången han sökte vård var den första gången han var beredd att ge upp drogerna helt.
I dag är David väldigt öppen med att berätta om sitt liv. Han föreläser mycket om livet i missbruket och hur man tar sig ur det. Utöver det driver han bloggen ajunkiespath.com där han skriver om livet som missbrukare, men också om hur hans liv ser ut idag. I tillägg till detta håller han också på att starta eget företag runt samma tema. Det är mycket som verkar hända i hans liv och det märks att han är passionerad över det han gör.
– Målet är ju att kunna hjälpa någon, det är meningen med det jag gör.
Målet är ju att kunna hjälpa någon, det är meningen med det jag gör.
Om du kunde ändra på något i vårt skolsystem, vad skulle det vara?
– Jag skulle vilja få in känslohantering som en del av läroplanen. Tonåren är den period i livet då vi börjar hitta oss själva, men vi lär oss aldrig hur vi ska gå tillväga med känslorna som bubblar upp i samma veva.
David önskar att lärarna ska ha bättre förståelse för barnen redan i lågstadiet; han vill att de ska förstå att alla är olika. Han själv var väldigt energisk, men istället för att få höra att han var jobbig skulle han ha behövt få hjälp och stöd.
David önskar att lärarna ska ha bättre förståelse för barnen redan i lågstadiet; han vill att de ska förstå att alla är olika.
När det kommer till Davids egen utbildning håller han för tillfället på att slutföra sin kockutbildning, och nästa steg blir att söka till yrkeshögskola. Även om kontrasten i Davids liv nu och då är stor på väldigt många sätt, så säger han själv att den största förändringen skett i hans tankesätt. Människorna och allt man har runt sig är otroligt viktiga när man ska bli nykter, men det är är inom en själv som den största förändringen måste ske.
Vill du läsa mer?Artikeln publlicerades i Elevbladet nummer 1/2019. Elevbladet riktar stig till elever och studerande i grundskolands övre årskurser och andra stadiet. Tidningen innehåller allt möjligt från spännande reportage till studietips och åsiktskolumner. Läs mer om Elevbladet |
 |
