Där är några av rubrikerna på årets Tidsskriftdagen som ordnas av Norsk Tidsskriftforening i Oslo. Från Finland deltog fyra personer, Pernilla Nylund från Psykosociala förbundet och tidskriften Respons, Sofia Eriksson från tidskriften Astra, Janne Wass från Ny Tid och Kim Malmberg tidskriftsombud vid Förbundsarenan.
Nedan är några plock från de många diskussionerna under dagens program.
I Norge har det redan i flera års tid pågått en bred samhällelig diskussion om totalförsvaret, dvs det som vi i Finland benämner beredskap. I den offentliga debatten deltar organisationer, politiker, samhällsforskare, myndighetspersoner, civilsamhällesorganisationerna och kultursektorn inklusive tidskrifterna.
På tidsskriftdagen återkom flera samtal till frågan om att det norska samhället behöver ha bred beredskap för att kunna värja sig mot hot från flera olika håll - hot mot landets säkerhet, desinformation, missinformation och cyberhot.
Det här känns som en stark kontrast till situationen i Finland där försöken till bredare samhällsdebatt är få och intresset lågt.
Nationellt AI planeras
Nytillträdda nationalbibliotekarien Åse Wetås lyfte att även om Norge tillhör de mest demokratiska länderna i världen så är landet inte immunt mot desinformation. För att kunna delta i samhället och förstå vad som är riktig och viktig information så behöver man kunna läsa och skriva på en tillräckligt bra nivå.
Nasjonalbiblioteket har också för avsikt att utveckla ett norskanpassat AI som ska utgöra ett verktyg för forskare och norska medborgare och där datamassan ska vara pålitlig, etiskt försvarbar och där de faktabaserade kretslopp fungerar.
Avsikten är att till exempel utesluta vinklade datakällor såsom meddelandetjänsten X.
En invändning från en person i publiken var ändå att det är tveksamt om det är en bra sak att Norge inför en eget AI som bara innehåller datamodeller som det norska samhället ser vara pålitliga eller rätta. Då sker även där en ideologisk viktning som riskerar att slå fel.
Bottar stryper trafiken till trovärdiga nyhetskällor
Sociologen Tellef Solbakk Raabe tror att AI-tjänster kommer att försvaga direkttrafiken till nyhetskällor på nätet. Läsarna styrs i allt högre grad till källor som inte är trovärdiga, relevanta eller faktiska. Det betyder att de seriösa nyhetstjänsterna på nätet i allt högre grad förlorar kampen om läsarna.
– När agenter och chatbottar kan gå in i kommentarsfältet på nätet så kan de dominera diskussionen och agendan i kommentarerna och styra med argument som inte är faktabaserade. Det här hotar dagstidningarnas genomslagskraft säger Raabe.
Raabe både ställer och besvarar frågan om tidskrifterna kan vara en kraft i kampen mot desinformation och missinformation.
- Det är helt möjligt att tidskrifterna kan bli en motvikt. Det är också möjligt att det sker en motreaktion vilket skapar större intresse för långsamma, kuraterade produkter.
Raabe lyfter också upp intressanta fakta om läsandet.
- Ny statistik visar på att färre norrmän läser nättidningar. Minskningen är nio procentenheter sedan 2020. Det handlar om em kombination av minskad fysisk upplaga och minskad digital läsning, säger han.
Tidskrifterna visar däremot en uppåtgående kurva
- Andelen norrmän som läser tidskrifter förhållandevis liten i förhållande till läsandet av dagstidningar. Men läsandet av tidskrifter har gått upp från 7 procent år 2020 till 13 procent år 2025.
Norsk Tidsskrftsforenings generalsekreterare Bente Riise lyfter att det blir allt viktigare att profilera tidskriften i förhållande till dagstidningen.
- Det bästa sättet att definiera vad som är en tidskrift är relevansen. Tidskrifter är kända för att vara seriösa, djupa, analytiska. I en värld där det blir allt svårare att lita på innehållet i de digitala kanalerna så kan tidskrifterna sticka ut.
Tidskriften har svårt att hävda sig digitalt
Per Brikt Olsen, administrativ direktör i Fagpressen, det norska facktidningarnas centralförbund säger för sin del att det är problematiskt för fackpressen att de har svårt att hävda sig i den digitala världen, dels på grund av hur stenhård konkurrens om läsarna är och dels på grund av att tidskrifterna med mindre periodicitet inte kan konkurrera med dagstidningar som uppdateras varje timme.
Årets norska tidskrifter korades
På tidsskriftdagen korades årets vinnare i fyra kategorier. Utmärkelsen Årets tidsskrift går till Tidskrift for den Norske legeforening. Priset Design og Layout går till The Vessel och priset Årets rugekasse (Årets kläckningsmaskin) går till Bokvennen Litterær Avis. Tidskriften Bok & bibliotek belönas med priset Språk & formidling.
Förbundsarenan tackar Kulturfonden för Finland och Norge för resebidraget som möjliggjorde vårt deltagande.
