Manu mäter buller och skapar bättre ljudmiljöer

Som akustiker och bullermätare kan Manu Rönkkö upplysa sina kunder om hur man minskar skadligt buller. Men att ändra attityder är en annan fråga. Medvetenheten om buller går framåt, men hänger utvecklingen med?

Dagens ljudlandskap ser annorlunda ut än tidigare. Många oljud som omger oss i dag fanns inte förr och vår hörsel belastas mer än tidigare. Akustiker Manu Rönkkö jobbar med att bekämpa buller och hoppas att fler människor skulle bli medvetna om betydelsen av en god ljudmiljö.

Vår hörsel utsätts för en stor del onödigt buller i vardagen. I Finland utsätts uppskattningsvis en miljon människor för oljud som överskrider rekommenderade riskgränser. Enligt THL består 85% av miljöbullret av ljud från vägtrafiken. Medvetenheten kring akustik och bullerbekämpning har ökat stadigt under tid. Ett exempel på detta är miljöministeriets ändring år 2019 av en förordning som gäller planering och genomförande av byggnaders ljudmiljöer. I praktiken preciserades ljudisoleringskravet för byggnaders klimatskal på bullerområden.

Jag hoppas att folk skulle bli mer medvetna om betydelsen av god akustik.

I förordningen nämns vikten av att beakta ljudmiljön eftersom byggande i närheten av områden som utsätts för buller har ökat i takt med omgivningsbuller och antal ljudkällor inomhus. Utrymmen och lokaler behöver planeras och byggas på ett sätt som skyddar människor mot miljöbuller, främjar välbefinnande och skapar en bra miljö. Detta är något som Manu Rönkkö arbetar med i sin vardag.

Manu arbetar inom buller- och vibrationsteamet vid konsultföretaget Akukon och till hans jobb hör bullerbekämpning och ackrediterade bullermätningar. Han utför även planering av olika utrymmen och lokaler.

Han utför mätningar i evenemangslokaler, skolor, kontor och planerar byggnadsakustik för större byggnader såsom skolor. Ibland får han även specialuppdrag som tåg. “Det känns som att jag gör något nytt varje vecka”, säger han.

– Jag hoppas att folk skulle bli mer medvetna om betydelsen av god akustik. Det går framåt, men ganska sakta. Gamla attityder lever kvar men i takt med att lagstiftningen går framåt så kan det bli bättre.

I Finland har man inte kommit lika långt som i större industriländer när det gäller bullerbekämpning, menar Manu. Men han anser ändå att utvecklingen går åt rätt håll.

– Arbetsskyddslagen går ju framåt och med det hoppas vi också att bullerlagarna ska gå framåt. I Europa har vi arbetsskyddslagar på ett annat sätt och de utvecklas hela tiden, menar Manu.

Buller försämrar vårt välbefinnande

När planlösningar ska göras för nya byggnader ska göras kommer Manu in i bilden. Som akustiker kan han göra en modell av hur en byggnad har planerats och upptäcka de områden där buller kan förekomma. Efter det börjar planeringen av bullerskydd och mätningar. I sina mätningar följer han standarder och social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt kompetenskrav för utomstående sakkunniga.

Det är en lång kedja med många faser av mätning och planering. Slutrapporten visar om fastställda värden för buller överskrids. Det är sedan upp till kunden att bestämma vad den gör med informationen. Som professionell kan han erbjuda lösningar på problem, men inte gå djupare in på hur dålig ljudmiljö inverkar på personer.

– Den viktigaste produkten som jag kan göra är en mätningsrapport. Vi kan inte tvinga någon att ta till åtgärder, utan vi ger de officiella resultaten och informerar om vilka åtgärder som borde tas.

Omgiven av buller

Buller definieras som oönskat ljud som kan upplevas som irriterande eller stressande. I vår vardag är vi ofta omgivna av buller i någon mån, men överdriven exponering för buller, antingen under en längre tidsperiod eller vid extrem, kortvarig exponering ökar risken för hörselskador.

Buller har även stor inverkan på människors välbefinnande. Höga ljudnivåer, buller, skakningar och vibrationer kan orsaka såväl fysiologiska som psykiska besvär. Buller och oljud gör dig trött och stressad. Det kan orsaka koncentrationssvårigheter och höja risken för sämre psykiskt välbefinnande. Enligt den Europeiska miljöbyrån (EEA) lever minst var femte EU-medborgare på sådana platser där de utsätts för oljud som påverkar hälsan negativt.

Enligt WHO (Environmental noise in Europe — 2020) fortsätter omgivningsbuller, och särskilt buller från vägtrafiken, att vara ett allvarligt miljöproblem som påverkar människors hälsa och välbefinnande i Europa. Tjugo procent av Europas befolkning utsätts för långvariga bullernivåer som är skadliga för deras hälsa.

– Städer är ju ganska högljudda så människor blir utsatta även på andra ställen. Det kan hända att man inte ens förstår hur högljutt det är runtomkring en. Kanske har vår toleransnivå ökat, funderar Manu.

Abetshälsoinstitutet konstaterar att buller är ett störande ljud som kan vara skadligt för hörseln. Vi vet också att buller orsakar många yrkessjukdomar. Bullerskador är fortfarande en av de vanligaste yrkessjukdomarna i Finland. Mest utsatta är de som arbetar inom metall- och byggbranschen.

Enligt Arbetshälsoinstitutet har det totala antalet yrkessjukdomar som orsakas av buller minskat under åren, men trenden är fortsättningsvis negativ när bullerskador ställs i proportion mot antalet arbetstagare som exponeras för buller.

Medvetenheten om buller har ökat och det har otroligt stor inverkan.

Enligt Statsrådets förordning måste det finnas personligt hörselskydd på en arbetsplats om bullernivån överskrider 80 decibel. Om bullernivån överskrider 85 decibel måste arbetstagaren använda hörselskydd. Om du inte använder hörselskydd i den miljön är det du som bär ansvaret. Om ljudnivån går över 87 så är arbetsgivaren skyldig att bekämpa det.

– En bra akustik är summan av flera olika saker. En ljudmiljö med mycket eko gör dig trött och du måste sätta mycket energi på att höra och förstå vad som sägs. Du märker inte en bra akustik, men du märker nog en dålig. Du märker om du inte kan tala normalt utan att det blir störande för dig och alla andra.

God ljudmiljö är bra för alla, men för hörselskadade är det avgörande, eftersom störningströskeln är lägre. Hörselskadade behöver i genomsnitt 10 decibel lägre ljudnivå i omgivningen än personer med normal hörsel för att kunna följa med i ett samtal (S. Arlinger 1999). Detta innebär att redan svagt buller såsom sorl på en restaurang kan utgöra ett kommunikationshinder för personer med nedsatt hörsel.

En hörselnedsättning gör det svårare att sortera bort oönskade ljud, vilket försvårar möjligheten att urskilja samtal med mycket bakgrundsljud. Skrammel och sorl i kombination med dålig akustik i en lokal gör det svårt att uppfatta samtal även då ljudnivån inte är särskilt stark.

Det är viktigt att vi har fina arbetsstolar så att vi inte skadar vår rygg, men lika viktigt är det att kunna höra.

Dålig ljudmiljö kan göra dig lika trött som buller. Detta är något Manu kan uppleva i sin egen arbetsvardag.

– Ibland mäter jag 24 timmer eller under en hel vecka. Jag märker själv när jag har gjort en lång ljudmätning att jag är inte fysiskt trött men jag vill vila, det är något man märker.

Enligt Manu är skolor ett bra exempel på byggnader som idag planeras med hänsyn till buller och akustik. Gränserna är tillräckligt hårda och när byggnaderna är färdiga måste de mätas.

– Medvetenheten om buller har ökat och det har otroligt stor inverkan. Det är också viktigt att människor är medvetna om riskerna med buller och att det faktiskt ligger på arbetsgivarens ansvar att

Manu är själv medveten om ljudmiljön i sin egen vardag. Att skydda öronen är något han har blivit van med, i synnerhet eftersom han har spelat trummor sedan han var 6 år gammal. Han berättar att han till och med gjorde en bullermodell av sitt hyreshus innan han flyttade in, eftersom det fanns en tågbana nära.

– Det är ju sånt man tänker på när man jobbar med det, men det borde vara något allmänt. Tillsvidare ser det bra ut på audiometrin för jag har alltid haft skydd när jag spelat trummor. Det kommer inte nödvändigtvis hörselskada av att spela trummor men det är också svårt för vissa att inse risken. Du måste inte ha hörselskydd på när du spelar musik i skolan men det är ju absolut höga ljudnivåer.

Studier i miljövetenskap fick Manu att inse sambandet mellan god ljudmiljö och välmående. Han ser det som en rättighet att inte vara omgiven av buller.

– Det borde vara en rätt att ha platser där du kan må väl. Det är bra för människor om det finns bra ljudmiljöer och du har en chans att ha det tyst och hälsosamt någonstans.

En viktig del av Manus jobb är att se till att ljudmiljön är så god som möjligt. Han beskriver det som ett sakta men säkert påverkande för att öka medvetenheten om hur ljudmiljön låter.

– Vi försöker få ut de här sakerna till människor och beslutsfattare eller till exempel när det ska byggas spårvagnar. Det är viktigt att vi har fina arbetsstolar så att vi inte skadar vår rygg, men lika viktigt är det att kunna höra.

Varningstecken på skadligt buller

• Om du upplever att du hör dåligt efter arbetsdagen är bullerexponeringen för hög (så kallad tillfällig hörselnedsättning).
• Om det ringer i öronen efter arbetsdagen är bullerexponeringen för hög.
• Om du måste skrika till en medarbetare som befinner sig på en meters avstånd är bullernivån för hög.
• De flesta handverktyg på byggarbetsplatser har en bullernivå som överskrider 95 dB(A). Om du använder dem regelbundet på mindre än 10 m avstånd är bullernivån för hög.
• Platser med hög bullernivå ska enligt lag märkas ut. Se dig därför omkring.

Vill du läsa mer? Artikeln publicerades först i Vi hörs nummer 4/2022. Vi hörs förmedlar sakkunskap och information om hörsel på svenska.  Läs mer om Vi hörs