Text & foto: Kim Malmberg
Nuvarande chefredaktören Fredrik Eriksson har jobbat med Frisk Bris i några år, varav det det senaste året med nya ägare.
Dåvarande ägaren Tuulimedia i Åbo ringde upp Fredrik Eriksson år 2021 och erbjöd honom jobbet.
– Det kändes inte svårt att nappa på erbjudandet. Tidskriften gick inte väldigt bra när jag tog över men jag kände på mig att det finns tillräckligt ekonomiska resurser i Svenskfinland för att få den tillbaka på rätt köl. Varumärket var starkt och definitivt värt att bevaras, säger han.
Erikssons första åtgärd var att reformera webbsajten.
– Jag började med att regelbundet köra ut nyheter och notiser på webben och återanvände dem också i tidningen. Webbsajtens form gjorde vi om under en julhelg tillsammans med en kompis.
Eriksson resonerar att genom att regelbundet mata webbsajten med nyheter och notiser, och genom att puffa innehållet på sociala medier så skapas en nyfikenhet för innehållet och när sajten känns levande och dynamisk så börjar läsarna följa den. Det ger inga direkta klirr i kassan men i förlängningen skapar det ett större intresse för själva huvudprodukten som är den tryckta tidskriften. Samtidigt bidrog satsningarna på sociala medier till att antalet följare ökade markant.
– När vi inledde kampanjen hade vi 500 följare på sociala medier. Nu har vi närmare 3000, säger Eriksson.
Målmedveten satsning
Under Tuulimedias ägarskap var de ekonomiska resurserna begränsade och när ekonomin gick dåligt fanns det inget större intresse att satsa på tidskriften. Men med den nya ägarföreningen Pro Frisk Bris r.f. har man tillgång till helt andra ekonomiska muskler som också har investerat i ett nytt och modernt prenumerationssystem som är väldigt dyrt i förhållande till exempel en e-tidning, men som ger de verktyg som behövs i jakten på nya prenumeranter samtidigt som det förenklar hanteringen av prenumeranter och fakturering.
En annan satsning som visat sig vara lyckad är att man i fjol gick in för e-tidning. Det var en förmånlig investering som Eriksson säger att bidrar till tidningens lyft som helhet. Eriksson har också jobbat hårt med att värva flera nya skribenter, vilket bidragit til ett breddat innehåll.
Med de nya ägarföreningen som består av en grupp entusiaster har man lyckats få fart på upplageutvecklingen och ekonomin.
– Nu ser det ut som om tidningen kommer att gå på plus om två år. Det tycker jag är ganska rimligt, säger Eriksson.
Hur Frisk Bris klarat av den bedriften i en tid som är väldigt svår för hela mediebranschen handlar om många saker. Dels är läsarbasen trogen och intresset för tidskriften stort, dels har det faktum att konkurrenten Vene-lehti lades ner, spelat en roll. Men genom att både ägarna och redaktionen har jobbat brett så har man nått väldigt positiva resultat.
Upplagan har ökat
Pro Frisk Bris satte igång en prenumerationskampanj som ledde till nya intäkter som ägaren använde på marknadsföring, prenumerationssystem och e-tidning. De köpte också annonsplats på HBL:s förstasida inför båtmässan i Helsingfors 2024. Det gav bra utslag. Många ville bli nya läsare och därefter har antalet prenumeranter fortsatt öka.
Ägarföreningen Pro Frisk Bris ordförande Fredrik Nars belyser metoderna så här
- Vi har jobbat brett för att påverka tidningens polularitet. Vi har använt oss av telefonförsäljning, direkt kontakt till segelföreningar, vi har utnyttjat egna nätverk, skapat sponsoravtal och fått fart på annonseringen, säger han.
Som ett resultat av satsningarna har upplagan ökat med 50 procent. Och med ökad upplaga har även annonsförsäljningen skjutit fart, vilket ger mer pengar för utgivningen.
Frisk Bris har på olika sätt jobbat målmedvetet för att göra rätt saker. Tidskriften gjorde i samarbete med Förbundsarenan en omfattande läsarundersökning som de sedan marknadsförde aktivt. Resultaten gav svar på många strategiskt viktiga frågor och klargjorde vilka satsningar som det lönar sig att arbeta vidare med.
På redaktionen har man nu kvitto på att tidskriften upplevs som viktig, vem som läser den, men lika viktigt, vem som inte läser den. Den största tillväxtpotentialen finns i Österbotten och bland kvinnor. Speciellt kvinnorna är en väldigt intressant målgrupp, dels för att de ha sin egen seglingscommunity och dels för att kvinnor ser på segling på ett annat sätt än de som traditionellt läser Frisk Bris.
Som exempel nämner Eriksson föreningen Naispurjehtijat r.y, som är en av Finland större båtföreningar.
– Det finns ett jättestort intresse för segling bland kvinnor, och de ser på segling på ett delvis helt annorlunda sätt. Kvinnorna vill ut och segla ensamma eller med andra kvinnor. De ordnar seglingsresor och evenemang för kvinnor. Till exempel yogaseglig har blivit en populär trend.
På redaktionen har man också förstått värdet i att skriva om sånt som engagerar läsarna. Ett bra exempel är de olika segelklubbarna.
Receptet är enkelt. Frisk Bris uppsöker Facebookgrupper för olika segelföreningar, går in på deras sidor ch skriver att i nästa nummer av Frisk Bris kommer en grej om er klubb.
– Det skapar ett stort intresse för tidningen och inverkar positivt på upplagan, säger Eriksson. Samtidigt verkar det finnas en stark community som vill se Frisk Bris lyckas och må bra.
På samma sätt agerar man gällande annat innehåll. Om man skriver om ett ämne så är det en bra metod att skapa extra synlighet att uppsöka relevanta Facebookgrupper och puffa för innehållet.
– Frisk Bris är ett väldigt värdefullt varumärke som varje svenskspråkig båtmänniska känner till. I generation efter generation har folk läst Frisk Bris. Det känns tacksamt att fortsätta bygga vidare från detta, säger Fredrik Eriksson.
Han säger också att det hjälper Frisk Bris att båtbranschen är en bransch som bygger på en ömsesidig respekt. Det handlar om ett hederskodex som kommer från hur man beter sig mot varandra ute till sjöss.
Finns utrymme för tillväxt
Frisk Bris är mest känd som en segeltidning, men nu försöker man också målmedvetet jobba för att bredda innehållet.
– Vi vill också ta in motorbåtar i bevakningen i högre grad än förut. Vi riktar oss aktivt mot kvinnor, vi har lyckats engagera fler kvinnliga skribenter än förr och vi försöker även engagera unga läsare för att få dem intresserade av tidningen. Men vi behöver också engagera fler läsare utanför ringtrean, vi behöver bättre nå ut till unga läsare, säger Fredrik Eriksson.
En bidragande orsak till lyftet är att konkurrenten Vene-lehti lades ner. Det har lett till att en större del finskspråkiga läsare hittat Frisk Bris.
Sverige är också en potentiell marknad där tidningen kan växa till sig. Eriksson säger att det inte skulle kräva så väldigt många procent av svenska båtentusiaster för att det skulle synas i upplagan. Men samtidigt är det en strategisk satsning som kräver en större intern diskussion och en strategi som redaktionen inte just nu har muskler för.