Text & foto: Kim Malmberg
I årets upplaga av priset deltog 25 tidskrifter och juryn jobbade sig metodiskt fram till den slutliga vinnaren. I juryn satt journalisten Camilla Berggren, språkambassadörernas verksamhetsledare Jaan Siitonen och språkvetaren Jenny Sylvin.
Tidskriften Skärgård är en litet udda fågel i den finlandssvenska tidskriftsfloran. Den är varken en medlemstidskrift eller utgiven av en förening. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi men dess finansiering är helt och hållet baserad på bidrag och prenumerationsintäkter.
Tidskriften beskriver ett enda, men samtidigt helt gränslöst område. Övärlden i alla dess former är ett väldigt ambitiöst bevakningsområde som tidskriften Skärgård valt att belysa med akademisk ansats, samtidigt som ambitionen hela tiden är att förklara och beskriva skärgårdens särdrag för alla läsare.
Tidskriftens fasta redaktion är som alltid liten. Den består av två personer, båda på deltid. Pia Prost har varit redaktör, men precis i dessa tider har hon gett över uppdraget till Mia Henriksson. Den ansvariga utgivaren är Cecilia Lundberg.
– Det här är jätteroligt, i synnerhet i år med all turbulens som vi haft kring Åbo Akademi. Vi skrapar ju ihop allt, prenumerationer, bidrag med mera, så priset känns som ett viktigt erkännande för vårt arbete, säger Cecilia Lundberg.
- Det är ett erkännande för talkoarbetet, för att jobba gemensamt. Vi har väldigt många skribenter som bidragit och fortsätter bidra och utan deras arbete skulle vi inte kunna ge ut tidskriften, säger Pia Prost.
Gemensamt projekt
Till Skärgårds särdrag hör att den är en publikationskanal för forskare. Det innebär att det alltid finns villiga skribenter som är beredda att skriva gratis för att bli publicerade. Samtidigt räcker det inte till med enbart forskare. Tidskriften Skärgård har en stor uppsättning frilansskribenter runtom i Svenskfinland som bidrar med innehåll och bredd samt levererar otaliga uppslag till artiklar.
Pia Prost beskriver också utgivningen av Skärgård som ett gemensamt projekt mellan redaktion och frilansare.
– Man måste hitta sätten att samarbeta för att få ett gott resultat. Därför är det här ett pris för alla våra medarbetare som nu utgår till långt över 1000 skribenter genom åren. Men det är också ett pris till våra trogna prenumeranter som utgör den största källan till inkomster, säger hon.
Distributionen av Skärgård är en ständigt återkommande fråga på redaktionen. I åratal har man försökt få fart på lösnummerförsäljningen på olika håll i skärgården, speciellt sommartid. Men numera gapar tidskriftshyllorna inte bara tomma, de finns inte längre. Intresset för tidskrifter och tidningar är så litet att det är väldigt svårt att försöka satsa på lösnummerförsäljning.
– Förr sålde vi 2000 lösnummer på somrarna. Numera säljer vi några hundra. Att skicka iväg tidskrifter till butiker och kaféer utan att veta om de blir sålda är ingen lönsam affär. Därför är våra trogna prenumeranter så viktiga, säger Prost.
Beskriver dagens vardag
Och precis som för alla andra tidskrifter är distributionen ett ständigt orosmoment. Det kostar mycket att skicka iväg Skärgård till prenumeranterna som bor väldigt utspritt. Samtidigt har man svart på vitt via egna läsarundersökningar att digital distribution inte är vad den här tidskriftens läsare önskar sig. Prenumerationsintäkterna står och faller med fysisk distribution.
Tillträdande redaktören Mia Henriksson belyser Skärgårds roll i dag.
– De som bidrar vill själva föra fram skärgården och berätta berättelser om den. Det handlar om ett purt intresse för skärgården. Vardagen och nuet i skärgården är helt annorlunda än förut, säger hon.
Cecilia Lundberg flikar in.
– Utvecklingen har gått från popularisering av vetenskap till berättelser om skärgården.
Ett av Skärgårds specialdrag är dess redaktionsråd som är både stort och har stor geografisk och sakkunnig spridning. Idéerna tar inte slut och det finns alltid någon ny vinkel att belysa.
– Skärgården är som livet i koncentrerad form, så det finns hur mycket som helst att skriva om. I ett nummer kan vi skriva om pest och kolera och nästa nummer kan handla om förbindelsetrafiken förr och nu. Ibland kan vi blicka bakåt, men vi lever i nuet och skriver mycket om vad som händer i skärgården idag, säger Pia Prost.
– Vi hoppas ju att vi kan bidra till skärgårdens livskraft genom att sprida de här berättelserna om en livsmiljö som är både unik men som också delar en massa med det övriga samhället. Vi försöker synliggöra framtidstron och mångfalden i skärgården, säger Mia Henriksson.