I samlingarna finns mängder av tidskrifter som inte längre utkommer. Här kan man bläddra i ett enda exemplar av Sport – tidning för skämtsamma idrotter. Denna kortlivade tidning utgiven 1885 verkar ha utgivits i Åbo och sportade mest med att driva med helsingforsare, fennomaner och finnar. Humor reser inte alltid i tiden och ibland är det en riktigt bra sak. Bedöm själv.
På tal om humor. Nationalbiblioteket har ett exemplar av humortidskriften Nya Hyfvydstadsbladet, utgiven 1 april 1909 med Lucifer som ansvarig redaktör.
Här hittar jag också Idrott – tillärnad illustrerad tidskrift för sport och amatörfotografi. Denna publikation på inalles tolv sidor innehåller varken illustra illustrationer eller fotografiska förekomster. Nationalbiblioteket har ett exemplar från 1902 i sina samlingar.
Givetvis har det funnits flera ekonomiska inriktade tidningar och tidskrifter. Finansbladet: Ekonomisk veckorevy gavs ut i Helsingfors med Erik von Frenckell som utgivare mellan 1923 och 1944.
Förstås ryms det även politiska tidskrifter i Nationalbibliotekets samlingar. Östsvensk tidskrift gav utrymme för åsiktsyttringar som var helt motsatta de äktfinska strömningarna i början av 1900-talet men hade i dagens ljus klart rasistiska tendenser. I tidskriften berörs även rasfrågor där skillnaderna mellan skandinaver och finnar redogörs för i detalj. Bland andra Arvid Mörne satt i redaktionskommittén.
Ett stort glädjeämne är Helsingfors-Journalen. Internet är ganska tomt på historisk information om nedlagda finlandssvenska tidskrifter. Men ska man tro Nationalbibliotekets samlingar och antikvariska bokhandlar så utgavs Helsingfors-Journalen från 1929 till en bit in på 1940-talet. Den hade väldigt mycket stuk av allmän veckotidning och andas kvalitet, vilket inte kan sägas om alla samtida tidskrifter. Hela den svenskspråkiga kultureliten medverkade i tidskriften, inklusive Tove Jansson.
Helsingfors-Journalens chefredaktör var Hjalmar Dahl, en man med många färdigheter. Han var författare, översättare och hann även vara chefredaktör på Nya Tidningen, Hufvudstadsbladet, Månads-Revyn och Aftonposten.
Dahl var också under en kort tid redaktör för Journalen Våra kvinnor. Denna rätt kortlivade tidskrift hade dock en kvinna som chefredaktör. Gund von Numers-Snellman var ansvarig redaktör under åren 1928–29. Hon blev senare fadderortssekreterare för Mannerheims Barnskyddsförbund.
Allas Krönika var en annan av flera men inte väldigt långlivade familjeorienterade journaler. Huvudredaktören Martha Lille var författare, dotter till SFP:s grundare Axel Lille och också i ett skede ansvarig redaktör för Astra. Enligt uppgift var hon en av dem som bidrog till att introducera Luciafirandet i Finland år 1930.
Sjöfarten har förstås sin självklara plats bland historiska tryckalster. Finska ångfartygsaktiebolaget FÅA:s ångare s/s Ariadne var den finländska passagerarsjöfartens visitkort under en lång tid. Tydligen ansågs den så viktig att fartyget hade sin egen, under flera år utkommande marknadsföringstidskrift.
Det finns en uppsjö av andra tidskrifter värda att skrivas om. Filmrevyns tidningshuvud är magnifikt. Jag undrar också hur Garm skulle se ut i dag och hur den skulle beskriva samtiden om den ännu fanns.