Tidskriftsbarometern 2022: Finlandssvenska tidskrifter omsätter 10 miljoner i år

29.08.2022 kl. 12:59
Tillsammans ger de finlandssvenska tidskrifterna ut 470 nummer per år. Tidskrifterna sysselsätter 180 personer på hel- eller deltid och engagerar dessutom ett stort antal frilansare. Det är för många dags att tänka om gällande betydelsen av tidskrifterna.

Här på sajten tidskrift.fi finns 85 finlandssvenska tidskrifter. Förbundsarenan, som sedan år 2020 driver verksamhet till stöd för de finlandssvenska tidskrifterna, har med finansiering av Föreningen Konstsamfundet och Svenska kulturfonden låtit göra en kartläggning av tidskrifterna.

– Såvitt jag vet har det aldrig tidigare gjorts en så här omfattande kartläggning av det finlandssvenska tidskriftsfältet. Nu har vi för första gången en klar uppfattning om hur mycket pengar de finlandssvenska tidskrifterna omsätter, vilken roll de har som sysselsättare och vilka realiteter de rent konkret lever med. Det här är helt central information för finansiärer, politiska beslutsfattare, intresseorganisationer, tidskrifterna själva och inte minst läsarna – och att den här informationen inte förut funnits tillgänglig är snudd på skandalöst. Man uppfattar lätt tidskriftsfältet som ett slags fondstödd knypplingsverksamhet, men den bilden förändras snabbt då man vet att de finlandssvenska tidskrifterna omsätter närmare 10 miljoner euro och sysselsätter 180 personer på hel- eller deltid, säger Janne Wass, som på uppdrag av Förbundsarenan analyserat svaren på enkäten.

Tidskrifterna betyder mycket för många och spelar till och med roll då vi skapar vår finlandssvenska identitet.

I rapporten Tidskriftsbarometern, som kan läsas på tidskrift.fi, finns basfakta om de finlandssvenska tidskrifterna, deras finansiering och medelsanvändning, tidskrifternas betydelse i samhället och hur de ser på framtiden och digitaliseringen.

– Tidskrifterna betyder mycket för många och spelar till och med roll då vi skapar vår finlandssvenska identitet. Därför stöder Svenska kulturfonden gärna finlandssvenska tidskrifter. Men eftersom mediefältet förändras drastiskt, vill vi också få bättre koll på tidskrifternas förutsättningar – vilken är efterfrågan, hur ser finansieringen ut, vilka samverkansmöjligheter finns och hur ser man på framtiden? En lägesanalys är nödvändig för våra kommande finansieringsbeslut, säger Sören Lillkung som är vd på Svenska kulturfonden.

– Barometern visar att flera av tidskrifterna fortfarande ser digitaliseringen snarare som ett hot än som en möjlighet. Sannolikt kommer den synen att förändras under de kommande åren, inte minst av ekonomiska orsaker, konstaterar Föreningen Konstsamfundets vd Stefan Björkman.

Bland åtgärdsförslagen i Tidskriftsbarometern finns förslag kring höjda och långsiktiga ekonomiska stöd till tidskrifterna, men också förslag kring utökat samarbete och gemensamma lösningar.

–Tidskrifterna är på många sätt en självklar del av vardagen i Svenskfinland, men deras framtid är inte självklar. Det behövs stöd och åtgärder. Å andra sidan måste tidskrifterna fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera sin egen tidskrift och situation och arbeta för att få de resurser som behövs. Med samarbete och mycket engagemang kan vi även i fortsättningen njuta av en bred och rik tidskriftsflora, säger Mari Pennanen, verksamhetsledare på Förbundsarenan.

  Läs rapporten